Unga i asylprocess har rätt till trygghet

Ensamkommande barn och unga är en särskilt utsatt grupp, tycker Eva Salomon som är ordförande för Rädda Barnen i Knivsta.

Ensamkommande barn och unga är en särskilt utsatt grupp, tycker Eva Salomon som är ordförande för Rädda Barnen i Knivsta.

Foto: Emma Sundelin

Insändare2018-08-22 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Ensamkommande barn och unga är en särskilt utsatt grupp. Det händer mycket i tonåren, alldeles oavsett var i världen man föds. När man ovanpå det behöver bearbeta svåra upplevelser från krig och flykt, ensam i ett nytt land blir det mycket att bära inombords. För att orka behöver de trygga och hjälpsamma vuxna runtomkring sig. De behöver också få stöd som gör att deras vardag fungerar, någonstans att bo, en gymnasieplats och chansen att börja terminen samtidigt som sina klasskamrater.

När den nya gymnasielagen röstades igenom av riksdagen var det ett erkännande av att en stor grupp unga asylsökande hamnat i kläm på grund av onormalt långa väntetider hos Migrationsverket. De unga skulle få en ny chans. Men än så länge har det inte blivit så. Efter att två av landets migrationsdomstolar underkänt delar av den nya gymnasielagen fattade Migrationsverket nyligen beslut om att avvakta med att ge uppehållstillstånd för studier tills dess att de får vägledning från Migrationsöverdomstolen. Under tiden känner flera tusen ungdomar en växande oro och osäkerhet. De saknar tydlig information om sina rättigheter under väntetiden, och vet inte heller vem som ansvarar för att möta deras behov. De har rätt att få veta.

Rädda Barnen understryker att den som har sökt uppehållstillstånd har laglig rätt att vistas i Sverige i väntan på besked. Detta gäller även dem som sedan tidigare har ett utvisningsbeslut. För dem som inte har rätt att bo på Migrationsverkets boenden och saknar andra alternativ är situationen särskilt allvarlig. Enligt Socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får den hjälp och det stöd de behöver. Knivsta kommun har alltså ett lagstadgat ansvar för att de här ungdomarna får sina grundläggande behov tillgodosedda. Just nu lever många av dem utan ekonomisk trygghet och bostad, utlämnade till stöd från vänner och volontärer. Det är inte hållbart.

Vi förväntar oss att Knivsta kommun tar sin del av ansvaret för den nya situation som uppkommit. Det här handlar om ungdomar som sedan länge befunnit sig i en utsatt situation och som nu hamnat i kläm ännu en gång. Ungdomarna behöver få tydlig information om vilka rättigheter de har, samt få det stöd som gör att vardagen fungerar här i vår kommun. Kommunens ansvar handlar lika mycket om att möta grundläggande rättigheter och behov hos individen som att säkerställa tillit och trygghet för alla människor som bor i Knivsta kommun. Kostnaderna för samhället kan bli mycket stora om vi accepterar att människor hamnar utanför.