Insändare: Trafikrytmen påverkar också miljön

Svar till Bo Karlsson och Johan Lundqvist

Båda insändarna är överens om att hastigheten är avgörande för den skada en oskyddad trafikant drabbas av vid en kollision med motordrivet fordon. Där slutar emellertid likheten mellan insändarna. Bo Karlsson är mer intresserad av att raljera om en grupp som går under benämningen ”hetsapor”.

Den rubrik som han använder har ju ingen koppling till den underliggande texten. I svepande formuleringar påstår han att förändrade fartgränser inte har någon negativ effekt på miljön. Det påstående försöker Johan Lundqvist verifiera med en artikel som Trafikverket publicerat.

Jag har tagit del av Trafikverkets rapport som mycket riktigt verifierar Johan Lundqvists argumentation i hans insändare. Samtidigt påpekar rapporten att minst bränsleförbrukning hos fordonet föreligger vid hastigheter mellan 50-70 km/h. Hastigheter över eller under dessa värden ökar bränsleförbrukningen. Jag har emellertid inte funnit någon dokumentation hur dessa värden har uppmätts.

Det är väl allom känt att förbränningsmotorer som inte uppnått driftstemperatur har en betydligt högre förbrukning än en motor med optimal driftstemperatur. I en stad som Uppsala med relativt korta avstånd kommer säkert många bilar under vintern speciellt att aldrig uppnå optimal driftstemperatur med hastigheter under 50 km/h och därmed en väsentligt högre bränsleförbrukning och därmed högre utsläpp.

Jag har också under många år uppskattat “gröna vågen” på Tycho Hedens väg om trafiken flyter i 70 km/h. Efter hastighetssänkningen till 60 km/h har köbildningen ökat igen. Har den sänkta hastigheten koordinerats med trafiksignalernas tidsintervall? Här står möjligen trafiksäkerhet och miljöpåverkan i ett motsatsförhållande.