Tillgång till natur ökar välbefinnande och hälsa

Uppsalas politiker borde ta del av forskning kring naturens effekt på hälsan, skriver Håkan Olsén.

Forskning visar att kontakt med natur främjar hälsan, skriver Håkan Olsén.

Forskning visar att kontakt med natur främjar hälsan, skriver Håkan Olsén.

Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Insändare2020-08-26 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Allt fler studier visar att kontakt med natur såsom skog, parker och stränder ger ökad välbefinnande och främjar hälsan såsom lägre risk för hjärt- och kärlsjukdom, och mental ohälsa hos vuxna. Hälsoeffekterna ger ekonomiska fördelar genom lägre vårdutgifter. Hos barn ger ökad vistelse i naturen ökad kognitiv förmåga. 

I USA är minoriteter ofta hänvisade till bostadsområden som saknar tillgång till natur och dessa estetiskt torftiga miljöer utan träd och växlighet leder till hälsoproblem (Borunda 2020.  National Geographic, Science, July 29).  En nyligen publicerad studie visade att åtminstone 120 min vistelse i naturen ger positiva effekter på personers självuppfattning av hälsa och välbefinnande (White et al. 2019. Scientific Reports 9; open access). En av författarna är professor Terry Harting, som är verksam vid Uppsala universitet. 

Nyligen visade Vetenskapens värld ”Frisk av Naturen” där forskare från olika delar av världen presenterade sin forskning avseende naturens effekter på människor. I flera projekt var stora och gamla träd centrala och dessa gav betraktarna en spirituell upplevelse och en känsla av samhörighet och inre lugn. Professor Harting tog upp de positiva effekter patienter och äldre erhåller av att se natur från sitt sjukhusfönster. Undvik att bygga tätt och se till att bevara äldre träd och naturliga miljöer. Buller i samband med långvarig byggnation och genom intensiv trafik ger dessutom stress och ger ökad risk för hjärt-kärlsjukdom (Wolf & Robbins 2015. Environmental Health Perspectives, open access). 

Hos personer äldre än 50 år kan längre tids TV-tittande (mer än 3 timmar per dag) ge ökad risk för försämrad kognitiv förmåga (Fancourt & Steptoe 2019.  Scientific Reports 9). Dessa resultat understryker ytterligare att aktivitet kopplat till naturupplevelser är viktig för vår hälsa. Äldre personer behöver komma ut och uppleva natur. Den nu rådande pandemin understryker detta ytterligare. Tät bebyggelse är riskfylld och när många skall utnyttja intill liggande naturområden ger slitage. Många uppskattar en ”naturlig” natur som ger skönhetsupplevelser.  

Med detta inlägg vill jag påtala betydelsen av att politiker tar del av den forskning som finns för att möjliggöra ett sunt byggande. Det finns omfattande litteratur i ämnet (t.ex. ”Forests, Trees and Human Health” 2014; Springer, 427 sidor). Uppsalas andra universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), nämner i sin introduktionsfilm ”Science and Education for Sustainable Life” att en av deras uppgift är ”att ta fram kunskap som behövs ute i samhället för att bygga städer och andra platser där människan trivs och mår bra”.  Utbyte mellan lärosätena och kommunerna kan dessutom öka möjligheterna för en hållbar utveckling. Om utbyte redan finns, informera kommuninvånarna.