Ansvariga politiker behöver ta kontroll över upphandlingarna av hyrpersonal. Det är den viktigaste faktorn för att få stabil tillgång till sjuksköterskor. Det kom Johan Enfeldt, tidigare liberal politiker i Region Uppsala, fram till i en rapport 2019. Trots det växer bemanningsföretag upp som svampar ur jorden.
Mer än en gång har jag tillfrågats om jag kan ge en svenskkurs för vårdpersonal med utländsk utbildning. I den bästa av världar är det ett toppjobb för en svensklärare: motiverade elever och ett meningsfullt kursmål. Det första företaget i branschen som kontaktade mig är seriöst. Det som utlovades innan jag tackade ja till uppdraget uppfylldes. Därför var jag inte förberedd på vad som väntade.
Nu, efter ett antal kontakter med olika nyetablerade bemanningsföretag i vårdbranschen, är jag luttrad.
Bara ett par exempel:
För en tid sedan blev jag ombedd av ett nystartat företag att konstruera ett C1-test i svenska, den typ av test i svenska språket på avancerad språklig nivå som Socialstyrelsen kräver för svensk legitimation för sjuksköterskor med flera. När jag förklarade att det är en avancerad uppgift som jag inte kan utföra på en kaffekvart blev jag erbjuden ”ett modellprov”. Det visade sig att ”modellprovet” var stulet från en konkurrent i branschen. Jag kontaktade konkurrenten och frågade om hen visste att hens C1-test spreds (utan att påpeka att testet hen konstruerat var av usel kvalitet).
Socialstyrelsen svarar inte när jag mejlar till dem och frågar om de godkänner vilket hemmasnickrat språktest som helst bara det finns ett intyg på att personen i fråga har C1-nivå i svenska.
Nyligen fick jag frågan om jag på fyra veckor kan undervisa en sjuksköterska från ett EU-land i svenska så att hen kommer upp i C1-nivå. Sjuksköterskan jobbar just nu mer än heltid inom vården, men behöver svensk legitimation i det långa loppet.
Jag språktestar personen och upplyser bemanningsföretaget om att det är omöjligt att ens med en intensivkurs på heltid lyfta språket till C1-nivå på så kort tid. Vi tar adjö av varandra.
Naturligtvis fungerar det bättre med en sjuksköterska med språkliga brister än med ingen sjuksköterska alls. Och många med vårdutbildning från annat land vill jobba i svensk sjukvård.
Men varför organiserar inte regionen, inklusive utbildningsstaden Uppsala, professionellt skött undervisning i svenska för utländsk vårdpersonal utan inblandning av inkompetenta mellanhänder? För patientsäkerhetens skull.