I UNT 20/2 2021 kunde vi läsa att det inte längre är möjligt att ringa in till psykiatriska akutmottagningen för att få hjälp och stöd. Anledningen ska vara att det inte formellt ingår i deras uppdrag att svara i telefon och att det därför saknas resurser för att bemanna den.
I vårt jobb som psykologer i Uppsala med omnejd möter vi personer med psykiskt lidande i skiftande situationer. När vi bedömer att måendet är alltför dåligt för att insatserna inom våra skilda områden (primärvård, psykiatri, habilitering, rehabilitering, privat vård med flera) ska räcka till hänvisar vi till psykiatriska akutmottagningen. Det handlar till exempel om när det finns ökad risk för suicid. Vi har tidigare också kunnat hänvisa till psykiatriska akutmottagningens telefon då det är ett betydligt mindre steg att ringa ett samtal än att åka in till sjukhuset.
Att rätt hjälp och stöd finns lättillgängligt för patienter som mår akut dåligt är oerhört viktigt. Riskerna om resurserna inte finns är uppenbara. Under 2019 tog 1269 personer i Sverige sitt liv enligt statistik från Folkhälsomyndigheten. Konsekvenserna om någon tar sitt liv är stora för såväl nära och kära som för samhället. Det är inte tillräckligt att hänvisa till 1177 som inte har resurser eller utbildning för att ta emot samtal från människor med akut psykisk ohälsa.
Att hänvisa till sjukhusets vanliga växel räcker inte heller, dess uppdrag är inte att hantera akuta hjälpbehov. Inte heller är det tillräckligt att hänvisa till 112 som snarare associeras med andra akuta tillstånd än psykisk ohälsa vilket gör att många patienter tvekar att höra av sig dit även om de behöver hjälp. Inte heller har frivilliga hjälplinjer, som exempelvis Mind, nog med resurser för att möta det behov som finns idag.
Detta behov kan dessutom antas bli större då den rådande pandemin riskerar att leda till en ökning av den psykisk ohälsan i samhället. SVT rapporterade till exempel redan i juni 2020 om ett ökande antal samtal till Mind (från 16 000 till 23 000 samtal/månad) varav enbart ett fåtal blev besvarade (7 procent av samtalen).
Vi anser att uppdraget att ta emot telefonsamtal från patienter med akut psykisk ohälsa snarast bör läggas till akutpsykiatrins övriga uppgifter och att resurser ska fördelas därefter.
Rut Kreku, leg. psykolog, Tierp, Camilla Falk, leg. psykolog, privat vårdcentral i Uppsala, Anders Ölund, leg. psykolog, privat vårdcentral i Uppsala, Caroline Roth, leg.psykolog, privat vårdcentral i Uppsala, Henrik Wiman, leg. psykolog, privat vårdcentral i Uppsala, Madeleine Sving, leg. psykolog, Sara Bergman, leg. psykolog, Camilla Marklund, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, Ella Lebedeva, PTP-psykolog, Anna-Stina Sundén, leg. psykolog, Carolina Cernvall, leg. psykolog, leg. Psykoterapeut, Klas Bergkvist, leg. psykolog, privat vårdcentral i Uppsala, Maja Grönberg, leg.psykolog, privat vårdcentral i Uppsala, Mattias Myrälf, leg. psykolog, privat vårdcentral i Uppsala, Martin Örlén, leg. psykolog, Susanna Grund, leg. psykolog, Pia Zetterberg, leg. psykolog, Amanda Simonsson, leg. psykolog, Sofia Lu, leg. psykolog, Amanda Jackalin, leg. psykolog , Kristina Leander, leg. psykolog, Tove Hedengren, leg. psykolog, Anita Olsson, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, Emily Lekström, leg. psykolog, Carin Ivarsson, leg. psykolog, Josefin Sjömark, leg. psykolog, leg. psykoterapeut