Allan Kruukka menar i sin replik om Stadsskogen den 2 maj att det ”finns gott om plats för alla sorts insekter och djur” i de nästan ”30 miljoner hektar som är klassad som skogsmark i Sverige”.
Men nästan all, över 97 procent, svensk skog är något som människan skapat. Den är inte naturligt, utan till stor del planterad och odlad och är ofta artfattig och domineras av ett enda trädslag som är planterad vid samma tidpunkt. Genom industrialiseringen av skogen har många miljöer med död ved, torrakor, äldre lövskog, sumpskog och andra miljöer försvunnit som tidigare innehöll många arter. Odlad skog är alltför städad för att ”passa alla sorts insekter och djur”.
Endast en 0,5 procent av Sveriges skog är urskog och aldrig rörd av människan. Urskogarna runt om i i världen blir allt mer sällsynta på grund av skogsavverkning och jordbruk, vilket utarmar den biologiska mångfalden.
Tre procent av skogen i Sverige är naturskog, vilket innebär att skogen inte påverkats av människan på 150 år. Den är ofta mer varierad och ger fler livsutrymmen åt svampar, lavar, växter och djur än den odlade skogen.
Vi är mitt i ett massutdöende som ser ut att bli lika omfattande som när en meteorit satte stopp för dinosaurernas tidsålder för 65 miljoner år sedan. Att ”städa upp och rensa” i skogar är förödande för artrikedomen och förutsättningarna för livet själv och i förlängningen för oss själva. Artutrotning är en process som kräver miljontals år för att läka ekologiskt och den kan aldrig återställas.
Stadsskogen är ett reservat med tydliga lagstadgade föreskrifter inrättat för att främja biologisk mångfald och friluftsliv. Vi behöver många fler hektar för att bevara och stärka rika och omväxlande skogar.
Rickard Malmström, ordförande gatu- och samhällsmiljönämnden