Stora problem som är klarlagda sedan länge är olikheter mellan skolor och kvaliteten på undervisningen. Eleverna ges inte samma möjligheter till en bra framtid. En stor andel av eleverna tar sig inte vidare till gymnasiet och de som tar sig igenom gymnasiet har bristande kunskaper.
De politiska reformer som genomförts har baserats på magkänsla och godtycke, och reformerna har inte utvärderats (Per Kornhall, ViLärare 11/10). I UNT (22/9), läser jag att 45% respektive 60% av studenterna hoppar av grundskollärar- respektive ämneslärarprogrammet.
Samtliga studenter som söker kommer in. Det är lätt att komma in men det är en avancerad utbildning och alla som söker har inte tillräckliga förutsättningar att klara det enligt programansvarig för lärarprogrammet på Uppsala universitet. I Finland, där läraryrket är attraktivt, kommer endast 10% av de sökande in på lärarutbildningen. Grund- och gymnasieskolan behöver genomgå en radikal förändring. Även industrin har problem med rekrytering då många av de som genomgår utbildning har problem med att räkna. Endast var annan ingenjör-student tar examen (AllaStudier.se).
Det går inte att fortsätta i samma hjulspår. Det gäller att ta kloka och orädda beslut utifrån fakta, inte låsa sig i ideologier som låser hela systemet. Kommunerna klarar inte sin uppgift med sina resurser och som förvärras av framtida nedskärningar (www.vilarare.se). Det är ingen brist på behöriga lärare men många anställs inte av rektorer hos kommuner och friskolor då obehöriga har lägre lön (Adam Kedert, ordförande Sveriges lärarstudenter, Aftonbladet Debatt, 22/10).
Kommuner har brist på medel och friskolorna skall gå med största möjliga vinst. Statliga medel behöver skjutas till för att kommuner skall ge god utbildning och en god miljö för elever och lärare.
I samband med artikel om skolans problem att få in lämpliga och ambitiösa studenter (UNT, 22/9), blev jag glatt och positivt överraskad över de blivande lärarstudenters inlägg i påföljande artikel. Titeln på artikeln ”Lärare det roligaste jobb jag kan tänka mig” ger hopp. De nämner även att de är taggade av om det kan vara problematiskt och utmanande. Det är dessa röster som behövs. Samtidigt är det viktigt att ge dessa studenter en gedigen utbildning att de känner sig säkra i sin lärarroll, kunskap ger trygghet.
För att garantera detta behövs mera resurser till lärarutbildningarna, fram för allt högskolorna vars ekonomi är mera beroende av antalet studenter än de stora universiteten (DN, 9/10, Angervall et al.). Dessutom behövs förebilder och stödpersonal för de nya lärarna. För rätt många år sedan då Staten hade huvudansvaret fanns det i gymnasiet lektorer med forskarbakgrund och var mycket kompetenta. Dessa skulle vara ett stöd i undervisningen.