Moment 22, Kafka, Orwell - vet inte riktigt vilket som bäst passar in, men nervdallrande är det att försöka få prata med en människa på Skatteverket.
Kontaktade detta statliga verk först per telefon. Ärendet gällde att detta verk tyvärr räknat fel och virrat till skatten för dödsboet efter min mor. Efter ca 45 minuter svarar en människa, men hon måste först rådfråga en mer erfaren kollega. Efter ytterligare en kvarts väntan får jag det mystiska beskedet att ”av sekretesskäl kan detta inte diskuteras per telefon”.
Går då ner till Skatteverkets kontor invid centralen. På nätet framgår att på plan 5 är bokade besök, men plan 4 verkar bra. Till och med ”rullstolsanpassad entré”. Besked: här kommer ingen in! Vill du prata med någon så bege dig till ”Statens servicecenter” i Boländerna.
Ok, långt att gå men lika bra att ge sig iväg. Väl framme noteras att lokalen mest består av ca 50 datorer, men titta där: en människa! En kölapp delas ut när jag presenterat mitt ärende, och efter ca två timmars väntan kommer en trevlig person, och jag visar mina medhavda papper med uträkningar. Men tyvärr, hon kan inget om dödsbon.
Nästa person visar sig vara en ovanligt ointresserad man vars råd är att ”du borde prata med någon på Skatteverket”! Han representerade tydligen inte något annat än ”Statens servicecenter”.
Så min fråga kvarstår, hur ska man få träffa en människa som representerar Skatteverket?!