Varför händer inget inom det politiska systemet för att ordna rimliga villkor för alla skolor?
Under alltför många år har kritiska röster hörts om skolpengens negativa konsekvenser. Ytterligare en kritisk rapport finns nu om brister i skolornas ekonomiska förutsättningar. Riksrevisionens (RR) rapport, RiR 2022:17, belyser många av de problem som uppstår, främst för kommunerna, med nuvarande system. Exempelvis konstateras: ” En mycket stor del av skolans kostnader är fasta och kan inte reduceras för att skolan tappar några elever. Inte heller ökar kostnaderna för att ett fåtal elever tillkommer – såvida inte delningstalen gör att nya klasser måste skapas.”
Kommunen har ansvar för att bereda plats för alla elever bosatta i kommunen. Detta innebär då att kommunerna måste reservera viss kapacitet för att kunna ta emot inflyttade elever och unga flyktingar.
Vid nyetablering av friskolor finns risken att enstaka elever från vitt skilda skolor och klasser väljer friskolan. Konsekvensen blir att kommunen tappar 100 000-150 000 kronor per elev, utan att kunna minska på kostnaderna för lokaler och personal. Friskolan kan maximera sitt kapacitetsutnyttjande. Det förekommer ofta att kommunala skolverksamheten gör underskott pga detta. Det märkliga är då att underskottet betraktas som extra tillskott på skolpengen till de kommunala skolorna. Nuvarande lagstiftning ger då friskolorna rätt att få motsvarande tillägg till skolpengen, utan att dessa har haft extra kostnader. Friskolekoncernerna får på så sätt en möjlighet att öka aktieavkastningen till ägarna.
Kritiken mot friskolevinsterna växer alltmer. (S) och (V) var tydliga om sina budskap under Almedalsveckan. En skånsk ledande politiker (M) riktade skarp kritik mot sin partiledning nyligen i DN. Expressen rapporterade nyligen att Thorengruppen i Umeå investerat mångmiljonbelopp i den egna innebandyverksamheten, sannolikt delar av skolpengen. Lärarfackens ordförande anförde i en debattartikel i Aftonbladet att Engelska skolan utnyttjar kryphål i lagen med att anställa obehöriga till lärartjänster till lägre lönekostnad, vilket kan ge mer i aktieutdelning till de anonyma ägarna.
Jag vill se en ny friskolereform tas fram. Stoppa aktiebolagen! Ge stiftelser och andra lokala icke vinstdrivande ägarformer med intressanta pedagogiska idéer förutsättningar istället.
Dessutom vill jag påminna om att det nu gått över fem år sedan Skolkommissionen lämnade sin slutrapport. Likvärdighet samt utveckling av lärarnas villkor var två tunga delar som fortfarande behöver hanteras politiskt.