Nu skall det byggas i parken igen.
Det krävs ingen fantasi för att placera ett stort hus på en ”ledig” grönyta i centrala staden. Att däremot se den ”lediga” ytan i ett sammanhang och inse att den är upptagen, kräver bildning och en portion fantasi.
Uppsala ligger i det nedre skiktet när man jämför tillgänglig grönyta per invånare (SCB 2010). Trots detta verkar man i byggnadsnämnden sakna intresse av att bevara den lilla grönyta som återstår. Grönytan vid Odinslund är en av få grönytor i centrala Uppsala och den utgör ett karaktärsbärande inslag i miljön runt kyrkorna. Universitetet vill skapa ytterligare en affärsgata i Uppsala, kantad av glas och stål, vilket kommer att utplåna den rådande karaktären i området för all framtid.
Samma massiva okänslighet för befintliga värden som ligger bakom uppförandet av Segerstedtska huset, framför slottet, återkommer i detta projekt. Varför tillåter byggnadsnämnden detta, har ni missat er egen policy?
Varför ska det vara så svårt att se de befintliga värden som finns i Uppsala. Det är dags att utveckla dessa till gagn för Uppsalas invånare istället för att enfaldigt fylla dem med nya byggnader.