Spårvagn eller eldrivna snabbussar, BRT? Det är frågan i det samråd Uppsalaborna nu inbjuds till.
Enligt kommunen kostar spårväg 8,0 miljarder kr mot BRTs 4,4 miljarder, hallar och fordon inräknade, allt i kostnadsläget 2022 då beslutet ska fattas. Men mest betydelsefull är driftkostnaden. Den blir något högre för BRT eftersom fler förare krävs, och förarkostnaderna är dominanta i kollektivtrafik i stad, drygt 70 procent. Alla torde därför förstå att vilket system som än väljs, kräver ekonomin att det ersätts av förarlös trafik med lägre totalkostnad inom överskådlig framtid, kanske en eller två valperioder.
Sådan trafik har länge varit vanlig i medelstora städer internationellt, i Asien men även i till exempel Frankrike och USA, närmast i Köpenhamn. Sjukvården behöver mer pengar och personal – den kan inte automatiseras som kollektivtrafiken. Vi har därför inte råd att betala för rutinarbete, lika lite i kollektivtrafik som i industrin.
Den relevanta frågan blir vilket system som är minst kostsamt att byta till automatbana eller förarlösa bussar, när den dagen kommer. Är det spårväg eller BRT?
Att bygga spårväg kräver upprivna gator och nedgrävda stolpar för strömledningar. Vid byte till annat system rivs gatorna upp på nytt, och stolparna grävs upp. BRT kan enkelt bytas. Om Uppsala ännu inte känns moget för förarlös trafik måste därför valet nu bli BRT.
Mats Åkerblom, Uppsala