Christoffer Hökmarks närmast tårdrypande försvar för skolkoncernerna är ett typiskt inlägg från en lobbygrupp. Man behöver inte vara kategorisk friskolemotståndare för att inse att drastiska förändringar behövs.
De stora jättarna - Akademedia, Internationella Engelska skolan, Kunskapsskolan, Thoréngruppen med flera - överför årligen mångmiljonbelopp, kanske miljarder kronor, till anonyma ägare och utländska stiftelser - pengar som är ämnade för elevernas kunskapsutveckling , arbetssituation och trygghet. Thoréngruppen hängdes ut häromåret när det kom fram att de köpt en våffelstuga i fjällen för delar av vinsten.
Det finns lokala alternativ, exempelvis Gluntens Montessoriskola, Katarinaskolan, Musiklådan med flera som använder eventuella överskott till den egna verksamheten eller som buffert. Skolledningarna och styrelserna för dessa verksamheter har lokal kännedom och har eget ansvar för verksamheten, vilket inte är självklart inom friskolekoncernerna.
Nyligen presenterade UNT alarmerande siffror över minskande födelsetal. Detta kommer att påverka lokalbehov, först för förskolan och på sikt även för grundskolan. Kommunernas möjligheter att parera för detta försvåras av att man inte kan säga upp eventuellt tomma lokaler, vilket friskolorna kan.
Kommunen äger ju sina lokaler. De ny- och utbyggnader som nu pågår – utifrån uppskattat ökat behov tidigare – riskerar att höja genomsnittliga hyreskostnaderna. Följden blir att skolpengen behöver höjas för att kunna upprätthålla en acceptabel nivå på verksamheterna. Friskolorna får samma höjning av skolpengen enligt gällande rättsnorm, även om de inte har samma kostnadsökning.
Reformera friskolesystemet, avveckla friskolekoncernerna, låt befintliga lokala koncernskolor sluta egna avtal med kommunen – om de vill fortsätta.