Nu kryper “räntechocken” innanför husknutarna. Hur många klarar räntehöjningen? Ja, så låter det i media när räntan höjs efter flera år med låg räntenivå och ett lånekalas utan like.
Men kreditgivarna och låntagarna har väl varit noggranna och tagit höjd för en klart högre boränta. I det fallet bör man alltså klara räntehöjningar. Det blir dyrare att låna, men folk glömmer att staten subventionerar 30 procent av räntekostnaden i och med ränteavdraget. Därmed ökar kostnaden även för staten. Låntagarna skyfflar sålunda kostnader på staten, dvs andra skattebetalare.
Att folk har mycket goda ekonomiska marginaler för att klara en räntehöjning råder knappast något tvivel om. Man har medel till att unna sig både det ena och det andra. Ett exempel är rapporteringen från hysterin på flygplatserna som visar att man tar sig råd att ut och resa. Nu när covidrestriktionerna släppt måste det omedelbums flygas till semesterparadisen.
Sveriges ränteavdrag är 30 procent, i Europa är det i snitt 17 procent. När andra länder drar ner på eller avskaffar sina ränteavdrag för bostadslån har Sverige kvar dem oförändrade - och inte bara för bostadslån. Den som lånar till en semesterresa eller nya kläder får också en skatterabatt för sina räntekostnader. En del länder har också valt att inte medge avdrag för räntor på konsumtionslån utan endast på bolån. Det vore ett första förnuftigt steg för Sverige.