Hushållens ränteavdrag kostar staten många miljarder, men att förändra ränteavdragen tycks vara en het gröt för beslutsfattarna att hantera.
Ränteavdrag kan göras för alla typer av lån, såväl bolån som saklån (till exempel lån till bilköp och kläder), lån till semesterresan, sms-lån, etc. Detta uppmuntrar till att folk skuldsätter sig. Bostadspriserna drivs upp, ty bostadsköparen kan ta mycket större lån än vad de annars hade kunnat göra eftersom staten subventionerar räntekostnaden för bostadslånet.
Mest nöjda med ränteavdraget lär väl bankerna vara. När deras kunder lånar pengar går staten emellan och subventionerar 30 procent av kundernas kostnader. Det betyder också att bostadsköparen får marginal att låna än mer pengar av banken. Avdraget är ren subvention av bankverksamhet - tjänar inte bankerna tillräckligt med pengar?
Varför inte låta ränteavdraget begränsas till enbart bolån för permanent boende och sätt ett maxtak på avdraget. Men egentligen, varför överhuvudtaget ha ett skattesystem som innebär att man får skatteåterbäring för räntor folk har betalat. Sveriges ränteavdrag lär vara det mest generösa i EU.
Fasa ut ränteavdraget över en längre period och börja nu när räntan är låg. Med exempelvis 1% per år, tar det 30 år. Det krävs dock politisk mod bland riksdagspartierna för att genomföra en sådan form, ett mod som ännu ej infunnit sig. Det kanske blir lättare om vi byter namn på ränteavdrag till räntebidrag eller räntesubvention, eftersom det faktiskt är ett bidrag/subvention från staten för att betala en del av räntekostnaden. I början av 90-talet hade riksdagen det modet, men det gällde ett annat räntesubventionssystem för bostäder som innebar att staten gick emellan och betalade räntor som översteg en så kallad garanterad ränta.