UNT den 23 juli belyser hur asylsökandes dagsersättning inte skrivits upp sedan 90-talet. Idag är den 71 kronor vilket ska räcka till mat, kläder, läkemedel, tandvård med mera. Två riksdagspartier vill höja dagersättningen. Sju partier tycker att dagersättningen är tillräcklig, däribland det parti som borde känna till berättelsen om den barmhärtige samariten.
I artikeln citeras uttalanden från tre av partierna. Dessa påståenden ger uttryck för en oerhörd rå cynism. Arbetslinjen, det vill säga den asylsökande ska genom eget arbete kunna försörja sig, är en god tanke men hur ser verkligheten ut? Hur får en asylsökande utan svenska språkkunskaper ett arbete som ger försörjning? Hur får individen möjlighet att göra ett gott arbete om kommunikation i det närmaste är omöjlig?
De flesta riksdagsledamöterna, förutom från två partier, anser alltså att 71 kronor per dag är tillräckligt att leva på. En riksdagsledamot har 71 500 kronor i arvode per månad. Årskort på tåg och vid behov även årskort på flyg. Om hen dessutom har andra uppdrag inom riksdagen kan månadspengen öka med upp till 20 procent. Och om hen bor längre bort än fem mil från riksdagen kan extra bidrag till hyran ges upp till 8600 kr/månad.
Om en riksdagsledamot har frånvaro utan giltigt skäl kan (!) arvodet dras in. Dessutom om hen under två kvartal under en mandatperiod är borta från minst 60 procent av voteringar utan giltiga skäl är hen återbetalningsskyldig. Vilken annan arbetsgivare i Sverige skulle behålla en arbetstagare som inte utför 60 procent av sina viktigaste arbetsuppgifter? Glöm inte att det är vi skattebetalare som är riksdagsledamöternas arbetsgivare och betalar deras uppehälle.
Alltså - det är jävligt lätt att bestämma att 71 kronor per dag räcker att leva av.