I dag firar vi punktskriftens uppfinnare den blinde fransmannen Louis Braille som föddes den 4 januari 1809. Punktskrift består av upphöjda punkter som i olika kombinationer visar bokstäver och siffror så att man kan läsa genom att känna med pekfingrarna. På apoteket finns många goda exempel på detta och om du snabbt vill veta hur punktskrift känns så ta fram en förpackning med något piller du har hemma i ditt medicinförråd! Kolla Alvedon, första bokstaven, a, en enda punkt, andra bokstaven l tre punkter på höjden osv.
Om man har en så pass nedsatt syn att man är beroende av punktskriften är det helt underbart att precis som alla seende personer kunna läsa vad som står på förpackningarna. Detta är möjligt på medicinerna tack vare ett gemensamt initiativ inom EU för många år sedan. Men i livsmedelsaffären saknas tyvärr denna möjlighet på så gott som alla typer av förpackningar. Några få undantag finns, till exempel när jag hittar pepparkakor av ett visst märke i affären där det står i punktskrift vad innehållet är. Detta visar att det är fullt möjligt både tekniskt och rent ekonomiskt att låta lägga in tekniken på ett naturligt sätt i produktionen av förpackningar.
En positiv detalj i handlandet i affären som bör nämnas är att när man står vid kassan och ska betala så har knappsatsen kännbara märkningar, t ex en punkt på femman som man kan använda som hjälp. En annan situation där det uppstår problem är när man ska sortera förpackningar, plast, plåt med mera när man kommer till återvinningen. Här borde det finnas punktskrift och även stor tydlig text i bra kontrast på behållarna, en sak som troligen inte kostar så mycket extra om man lägger in det som en naturlig del i tillverkningen. Det finns många bra exempel på hur man kan göra informationen tillgänglig med hjälp av punktskrift.
Det kan handla om informationsskyltar på kontor och olika arbetsplatser, knapparna i hissen eller knappsatser för att tillgodogöra sig muntlig information. På Uppsala resecentrum finns punktskrift på vissa biljettautomater, på informationstavlor samt vid knapparna i hissarna. Digitaliseringen i samhället har också lett till att punktskriften kan användas på många nya sätt, till exempel tillsammans med datorer eller mobiltelefoner.