Efter att ha läst artikeln om byggprotester i UNT 6/9, där man berättade om att överklagande står i kö till domstolen, väcks frågor och synpunkter hos mig. Är det inte våra politiker och våra tjänstemän, vilka är valda och finansierade via våra skattemedel, som skall föra de boendes talan? Låter fel om de boende måste ligga i tvist med dem eller?
I bostadsfrågan har vi på ena sidan politiker, valda och finansierade via vår skatt, likaså tjänstemän som också finansieras via våra skatter. På andra sidan har vi många gånger, missnöjda invånare som upplever sig negligerade.
Nu finns det invånare som måste ta till juridisk hjälp och genom domstol, för att få sin röst hörd. Det paradoxala är att samma invånare också, genom skatten, får betala motståndarens advokatkostnader.
Seminarieparken, Ringgatan, Eriksberg, Bergsbrunna och nu även Hindsgavl är exempel på planerade byggen där, politiker och tjänstemän, försöker ”köra över” människor som bor i områdena. Visst finns samråd, men dessa har dock visat sig vara ”låtsaspunkter” i redan bestämda byggplaner, något att pricka av, helt enkelt.
Nu tvingas de boende, i de nämnda områdena, bilda grupper och betala för juridisk hjälp för att kunna handskas med byggplanerna, byggen som borde ske på de boendes premisser.
Något fel har det blivit. Även om Uppsala behöver fler bostäder måste det byggas med stor respekt för de nuvarande befolkningen.
Politikerna och våra tjänstemän är betalda för att se till att Uppsalabefolkningen skall känna sig så trygga i sitt boende.
Ett domstolsärende i den här frågan är att se som en misslyckad bostadsplanering.