Föra året blev det varmaste året på jorden sedan temperaturerna börjades mätas. Men åtgärder mot uppvärmningen presenterades också. Under året antogs EU:s nya klimatlagstiftning Fit-for-55 och John Hassler presenterade sin utredning på uppdrag av regeringen. Han slår fast att Fit-for-55 är ett stort steg framåt och ett föredöme för resten av världen och föreslår att de svenska klimatpolitiska målen bör anpassas till EU:s mål. De är klimatneutralitet 2050 och därefter negativa nettoutsläpp.
Som delmål ska unionens nettoutsläpp 2030 vara minst 55 procent lägre än de var 1990. Lagstiftningen består av utsläppshandelsdirektivet, (ETS1), som reglerar utsläppen för större energi-och industrianläggningar, flygtrafiken och från 2024 också sjöfarten. Ansvarsfördelningsförordningen (ESR) reglerar utsläppen för vägtrafiken, småskalig uppvärmning och jordbruket och LULUCF-förordningen (Land Use, Land Use Change and Forestry) reglerar storleken på inlagringen av kol i landskapet och i träprodukter. Hassler anser därutöver att ett nationellt utsläppshandelssystem behövs för att Sverige ska nå EU-målen.
Svenska politiker har varit med om att ta fram EU:s Fit-for-55 och svenska ministrar klubbade som ordförande viktiga delar av klimatpaketet. Nu gäller det att de på hemmaplan tydligt förklarar vad det hela innebär och tar beslut som förverkligar och legitimerar de nödvändiga åtgärderna.
Strax före jul presenterade regeringen sin klimathandlingsplan. Tyvärr bidrar den inte mycket till transparensen. Särskilt bidrar den inte till att förstå hur Sverige ska nå EU:s mål för minskade utsläpp till 2030. Enligt EU:s ansvarsfördelningsförordning, (ESR) krävs av Sverige att starkt reducera utsläppen mellan 2024 och 2030.
I klimathandlingsplanen framförs att ett nationellt utsläppshandelssystem möjligen kommer att införas 2027. Om så sker skulle det för att uppnå EU:s mål till 2030 krävas så höga bränslepriser de sista åren på 2020-talet, att det sannolikt skulle vara politiskt omöjligt att genomföra. Tveksamhet gäller också om Sverige klarar LULUCF. Hur det ska uppnås behandlas i liten utsträckning i klimathandlingsplanen.
På dessa centrala punkter råder således tvekan om Sverige klarar centrala mål i EU:s klimatpaket Fit-for-55. Men vid halvårsskiftet ska Sverige lämna in sin Integrerade energi-och klimatplan till EU-kommissionen. Då finns möjlighet att komma med tydligare och skarpare förslag.