Jag tror att det var sommaren 1986 då SJ:s konduktörer gick ut i strejk. Jag skulle ta tåget från Göteborg till Stockholm och stämningen var sådan att man reste "gratis". Man blev ju inte kontrollerad.
Men så sade en yngre vän att jag borde betala för min resa och väckte mitt samvete. Jag har inget minne av att jag betalade eller inte, men frågan väcks på nytt då man inte kommer åt att betala på UL:s bussar.
På spårvagnarna och bussarna i Göteborg sitter biljettautomaten i mitten av vagnen och inte vid föraren. Det förvånar mig att inte UL för länge sen flyttat bussarnas biljettautomater i coronatider som kan vara länge än.
Som läget är nu så blir det en jätteförlust för UL enligt UNT 2 juli.
Frågan är om vi kan vara solidariska med samhället och betala vad det kostar. Och varför låter oss UL frestas att åka gratis?
Det är mycket i samhället som visar sig handlingsförlamat och senfärdigt i den kris vi upplever. Måtte solidariteten växa och gå hand i hand med viljan att göra rätt för sig. Vi bygger ett samhälle gemensamt! Kom igen!
Osolidariskt att åka gratis
Varför låter UL oss frestas att åka gratis, skriver Thomas Cervin
Foto: STAFFAN CLAESSON/Arkiv
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.