Mark- och miljödomstolens yttrande till regeringen visar på okunskap. Kopparkapseln har ingen betydelse för säkerheten i slutförvaret för använt kärnbränsle
Anledningen kan vi läsa i Säkerhetsrapport -97 sid. 64 där förklaringen finns i följande skrivning.
”De flesta radionukliderna i det använda bränslet ligger fast inbäddade i bränslet som russin i en kaka. De blir alltså tillgängliga för att lösas i vatten i samma långsamma takt som bränslet löses upp”
”Sedan radionukliderna frilagts från bränslet måste även de lösas i vatten för att kunna transporteras, de flesta radionukliderna är i sig mycket svårlösliga i vatten”
För att vatten skall komma i kontakt med bränslet måste kapseln korroderat liksom gjutjärnsinsats och bränslerör vilket är en mycket långsam process. Det finns alltså ingen fri rörlig radioaktivitet som kan frigöras vid ett kapselbrott. Även om två kapslar går sönder så blir utsläppet under SSM:s riskkriterier.
Om alla kapslar är sönder om 10 000 år så beräknas utsläppen bli 443 mikro Sivert, det är lika mycket strålning som du får från kalium i bananer om du äter en i veckan under året.
Det är dags att regeringen nu markerar att det är etablerad vetenskap som styr och ligger till grund för beslutsfattandet och inte falla för pseudovetenskapens radiofobier som i den här frågan styrt debatten allt för länge.