En oförsvarlig lång process och ångest har präglat beslutsfattandet om Uppsala stads placering av ett nybyggt eller renoverat objekt för konstsamlingar och utställningar
Under minst 20 år har man kunnat läsa ett stort antal artiklar och insändare i UNT om behovet av ett framtida konstmuseum. Både sakkunniga/konstkritiker/konstnärer och allmänheten har bidragit med synpunkter angående både fysisk placering och renoverat alternativt ett nybygge.
Första etappen var tiden före lokaliseringen till Uppsala slott. Därefter har debatten fortsatt med lämpligheten av placeringen på en av stadens högsta platser och förlag till praktiska lösningar för att underlätta för besökarna att ta sig upp till platsen. Under senaste två åren har förutom slottet Kanikens hus diskuterats att tas i bruk efter en renovering av lokalerna. Fördelen med detta alternativ skulle vara bland annat ett centralt läge i markplanet vackert beläget vid stadens vattendrag Fyrisån.
Men fortfarande har man som Uppsalabo och läsare av stadens största tidning inte kunnat ta del av några konkreta kostnadsförslag och tillika placering av ett helt nytt museum. Den frågan tycks vara den stora stöttestenen och skiljelinjen mellan konstkännare som experter, men utan medel/pengar och lokalpolitiker som beslutsfattare med möjligheter till prioritering av medel till olika samhällsaktiviteter i stadens totalbudget.
Som konstintresserad sedan tidigt 1960-tal under studentåren har jag följt debatten om stadens kulturliv inklusive konstmuseum och gallerier. Jag vill inte påstå, att jag blivit klokare av händelseutvecklingen. Under lång tid har man hävdat, att problemet med stadens konstliv är närheten till Stockholm. Jag vill påstå, att galleriverksamheten var bra mycket bättre i slutet av förra århundradet alltså för mer än 20 år sedan.
Låt oss hoppas, att beslutsfattarna kan snabba på agerandet angående ett konstmuseum, så att jag inte behöver uttrycka samma åsikt i framtiden om stadens offentliga konstansikte utåt både för stadens innevånare och besökare. Kort sagt många med mig har säkert redan tröttnat på den senaste utvecklingen. Gör oss inte besvikna en gång till.