Insändare: Nya taxan ska spara vatten på sikt

Svar till Ragnar Sundström i UNT 23/10.

Klimatet, miljön och hushållande av resurser är bland de viktigaste anledningarna till den nya VA-taxan. Vid första anblicken kan det verka bättre med den gamla rörliga taxan – för att ge maximala incitament till att minska vattenkonsumtionen. Det är en rimlig tanke men det har inte fungerat i Uppsala. Forskning och erfarenhet visar att vatten är ett så billigt livsmedel att ekonomiska incitament inte driver viljan att spara vatten. Det är istället andra skäl, som omtanken om miljön, som gör att vi sparar vatten.

När vi nu justerar vår VA-taxa, och höjer andelen fasta avgifter, gör vi det för att få en taxa som fortsätter att premiera kunder som hushållar med vattnet. Men som samtidigt på ett bättre sätt säkrar ekonomin och gör det möjligt för oss att ta ett större ansvar och arbeta långsiktigt för en bättre resurshushållning.

Ett problem med dagens VA-taxa, som enbart baseras på vattenförbrukningen, är att ju mer vatten du sparar, desto mer måste vi höja taxan. Det beror på att Uppsala Vatten varken får gå med vinst eller förlust - våra kostnader behöver täckas av det som vi får in på VA-taxan. Därför är en taxa som enbart baseras på vattenförbrukningen ett trubbigt verktyg som incitament för att hushålla med vårt gemensamma dricksvatten.

Det är inte helt enkelt att konstruera en taxa som tar hänsyn till fasta kostnader som måste täckas och samtidigt ger incitament att spara vatten. Men vi anpassar oss i den nya konstruktionen till en taxa som fungerar bra i många andra kommuner. Även med den nya taxan kommer den som drar ner på sin vattenförbrukning att spara pengar.