Nya avfallsplanen har brister ur klimatperspektiv

Kommunen behöver göra mycket mer för att underlätta återbruk, skriver Jan Hagerlid, Marianne Olof-Ors,

Även plast som inte är förpackningar bör återvinnas, skriver Jan Hagerlid, Marianne Olof-Ors,

Även plast som inte är förpackningar bör återvinnas, skriver Jan Hagerlid, Marianne Olof-Ors,

Foto: Pontus Lundahl/TT

Insändare2022-05-30 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Uppsala kommun ska få en ny avfallsplan och har inbjudit till synpunkter. Vi har framfört att planen har många förtjänster men också att den har brister ur klimatperspektiv, särskilt på två viktiga områden; återbruk/cirkulär ekonomi respektive plastens klimateffekter.

Det finns bra ambitioner på återbruk inom kommunal verksamhet och inom byggsektorn. Men kommunen behöver göra mycket mer för vi ska kunnat leva cirkulärt. Idag är återvinningscentralerna främst en plats där prylar slängs i containrar för att sedan materialåtervinnas eller förbrännas. Döp om centralerna till Återbruk och återvinning! Först kommer man till Återbruket där allt som kan användas eller lagas tas emot av kunnig personal. Det kan bli guldgruvor för återbruk. Förutom Uppsala kommuns secondhandbutik Åkerbruket skulle även andra aktörer få del av det som kan återbrukas.

Arbeta med andra återbruksaktörer och skapa en återbruksgalleria! Där skulle secondhandbutiker, hantverkare, reparatörer, olika utbildningar i återbruk och återbruksdesign, café mm kunna finnas. Sådana gallerior finns i Eskilstuna (ReTuna) och Härnösand (Re:store). Vi väntar på att även klimatstaden Uppsalas skapar sin inspirationsplats för återbruk! Den skulle ge många arbetstillfällen både för kommunen och olika aktörer inom återbruk och signalera att återbruk är framtidens sätt att konsumera.

Att ta hand om plasten bättre är viktigt för att Uppsala kommun ska nå sina klimatmål, jfr uppgifterna i Uppsala kommuns nuvarande miljö- och klimatprogram. ”De årliga koldioxidutsläppen från energiåtervinningen av avfall med fossil plast vid värmeverket i Uppsala är nästan i samma storleksordning som utsläppen från persontrafiken i Uppsala under ett år. Plastens andel av de totala utsläppen i Uppsala var 2015 cirka femton procent.”(s.25).

Det behövs tydliga uppgifter om hur stor andel av plastförpackningar som nu lämnas till återvinning respektive går till förbränning. Vi ser inga uppgifter eller specifika mål och åtgärder för att öka andelen som går till återvinning. Det behövs också ett förtydligande om vem som har huvudansvaret för att medborgarna ska lära sig mer om att sortera ut plastförpackningar. Är det kommunen genom Uppsala Vatten eller Förpackningsinsamlingen (FTI)?

En stor del av plasten är inte förpackningar och ska nu lämnas till förbränning på återvinningscentralerna, fast man idag har teknik för att återvinna en allt större del. Här finns allt från plaststolar till utrustning inom bio-medicinsk industri. Vi vill se data och mål för återvinning även av denna kategori plast.

Slutligen saknar vi idéer om hur man ska minska mängden matsvinn i livsmedelshandeln och restauranger. Nu finns bara förslag på åtgärder för matsvinn inom kommunalt styrda verksamheter, vilket är långt ifrån tillräckligt.