Nu är fel tid att pausa Wiks estetiska linjer

Behovet att de estetiska utbildningar kommer öka i spåren efter coronapandemin, skriver Annie Hansen Falkdal.

Estetiska utbildningar är speciellt viktiga i tider av kris, skriver Annie Hansen Falkdal. (Bilden är tagen på  en elevutställning på Wik 2000)

Estetiska utbildningar är speciellt viktiga i tider av kris, skriver Annie Hansen Falkdal. (Bilden är tagen på en elevutställning på Wik 2000)

Foto: Partik Lundin/Arkiv

Insändare2020-05-26 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Region Uppsalas kulturnämnd ska idag fatta beslut om att ”pausa” Wiks folkhögskolas estetiska utbildningar. Det vore ett olyckligt beslut med illa vald tidpunkt. Utbildningar som dessa är speciellt viktiga i tider av kris och hög arbetslöshet. 

Att förlora arbete och försörjning kan innebära en livskris. Kulturen i sig och kultur- och hantverksutövande kan vara livsavgörande. Det är en motkraft mot ångest, ger struktur igen i livet, hjälper personen återfå tron på sig själv och att kunna delta i arbetslivet igen. I forskning om stödjande faktorer för lyckad arbetsrehabilitering visar estetiska aktiviteter, naturupplevelser, och social närhet i trygg kontext stor betydelse.

Under ett år har jag haft förmånen att delta i aktiviteterna på Wiks folkhögskola. Sett lärarnas fina pedagogiska och sociala arbete med ungdomar eller äldre med stressrelaterad eller annan ohälsa. Sett deras successiva utveckling, från osäkra på sig själva och sin plats i livet, som nu stärkta går vidare med huvudena lyfta till olika utbildningar, eller till arbetslivet.

Det har varit intressant att se de påstådda arbetsmiljöproblem som tagits upp som anledning till att skolans estetiska utbildningar nu föreslås ”pausas”. Skolans kurser och lärarnas arbete har fungerat väl för studenterna, trots de stora påfrestningar som ledningen lagt på skolans lärare. Av och till har ledningens beteende utifrån min synvinkel liknat mobbning mot lärare som oförskyllt fått skulden för arbetsmiljöproblemen. Jag håller med H.J. Johansson i insändare i UNT 15/5 ”att man inte ska sänka skeppet för att kaptenen inte klarar jobbet” (eller rederiet?) Utifrån min erfarenhet av arbetsledning bedöms problemet finnas hos högre ledningen för folkhögskolan vilken inte förstår folkhögskolors uppdrag och hur de ska drivas.

Staten ämnar bekosta 500 nya folkhögskoleplatser bland annat för utbildning av undersköterskor. Jag kan inte tänka mig att staten med denna satsning menar att folkhögskolorna ska upphöra med de utbildningar man har idag. Behovet av befintliga estetiska linjerna kommer inte att minska, snarare öka avsevärt i spåren efter coronapandemin.

Dessutom, en skola med estetiska linjer har behov av speciella verkstäder och ateljéer, det är inte som att pausa en vanlig skola. Denna ”paus” skulle troligen medföra nedläggning för gott. Det vore kanske lämpligt att nu finna en annan driftsform för Wiks folkhögskola mer passande för estetiska linjer?

Karta: Wiks folkhögskola