Insändare: Nu är det nog med skriftliga ursäkter!

Jag har följt händelserna i äldreomsorgen under hösten med avsky och oro. Det verkar som det svåraste av allt är att krypa till korset och erkänna att man gjort fel inte bara en gång utan flera. 

I lördagens UNT ber Erik Pelling med flera om ursäkt för övergreppen. Man har upptäckt att "chefer på golvet i äldreomsorgen har ansvar för alldeles för många medarbetare". För det första – alla människor och även chefer går på golvet. Jag uppfattar skrivningen som en nedvärdering av chefer som har daglig kontakt med kunder och medarbetare och tar ett mycket stort ansvar. Men att skylla hanteringen under hösten på för många medarbetare per chef är en skral förklaring. 

Extrema och ovanliga händelser är just extrema och ovanliga och alla röda varningslampor bör lysa. Då handlar det om att prioritera och agera snabbt. Inte gå på semester eller skylla på att man inte vet vem av alla medarbetare som gjort vad. Besöken i hemtjänsten loggas, den finns en person som ansvarar för schema och planering av resurserna varje dag. Ingen avvikelse kan heller lämnas obehandlad för att man ska gå på semester. Ärendet måste påbörjas och lämnas över till kollega som tar vid. 

Det är väl snarare rädsla för vad som ska uppdagas som gjort att ansvariga valt att sticka huvudet i sanden istället för att agera. Alternativet är inkompetens och slarv. 

I lördagens tidning får vi äntligen veta att 84-åriga Elsa fått en ursäkt – men inte öga mot öga. Kunde inte ansvariga besökt Elsa och tagit en timme av sin arbetsdag till att verkligen lyssna och visa medmänsklig värme? Jag fortsätter häpna och känner mig inte övertygad om att vi hört det sista i skandalhistorien. Gör om och gör rätt!