Det fanns en tid då många trodde att järnvägen skulle dö – eller i varje fall att resandet skulle minska. Därför satsades det inte heller på att bygga ut och upprätthålla järnvägen. Järnvägen mellan Enköping och Uppsala revs upp.
Alla som överhuvudtaget satt sin fot på ett av de överfulla tågen mellan Enköping och Stockholm, drabbats av olika fel beroende på sliten infrastruktur eller som räknat antalet bussar på väg 55 mellan Enköping och Uppsala inser att det var ett misstag att räkna ut järnvägen.
Resandet med järnväg ökar och efterfrågan på ytterligare kapacitet är stor och växer.
Nu vill Enköping-Postens ledarsida (15/1) upprepa 1960-talets misstag – politikerna ska inte satsa på kollektivtrafik och framför allt inte på järnväg som EP beskriver som ”en trafikform som sannolikt kommer att dö ut”.
Där har ledarskribenten fel. Det kommer fortfarande att vara en stor fördel att många kan resa snabbt med regionaltåg direkt in till de centrala delarna av tätorter och städer, istället för att sitta i sina bilar i långa köer. När det gäller höghastighetsjärnväg finns det ännu mindre som tyder på att självkörande bilar skulle vara ett attraktivt alternativ. I båda dessa fall är helt enkelt skillnaden i hastighet för hög – framför allt under högtrafiktid.
Det finns en enorm potential för självkörande bilar, för att ersätta dagens resande i enskilda bilar och som en del i längre resor med kollektivtrafik. Men i de områden där den mesta kollektivtrafiken går kommer självkörande bilar inte kunna ersätta buss, spårvagn eller tåg.
Även om man kan packa bilarna mer effektivt kommer det ändå att bli trängsel – den kan till och med öka om antalet bilrörelser blir fler när tomma bilar kör omkring.
Fortsatta satsningar på kollektivtrafik behövs – sedan kommer den att i allt större utsträckning ske med självkörande fordon och bättre anpassade fordon.
För övrigt anser jag att det behövs järnväg mellan Enköping och Uppsala.