Nato-frågan undanträngd under valdebatten

En av de allra viktigaste frågorna, den om svenskt medlemskap i Nato, hölls utanför valdebatten, skriver Hans Jivander.

Efter valet den är vi i en situation då de regeringsbildande partierna på sina program har att verka för svenskt medlemskap i Nato. Samtidigt står Turkiets krav för att inte blockera ett svenskt Nato-medlemskap fast. skriver Hans Jivander.

Efter valet den är vi i en situation då de regeringsbildande partierna på sina program har att verka för svenskt medlemskap i Nato. Samtidigt står Turkiets krav för att inte blockera ett svenskt Nato-medlemskap fast. skriver Hans Jivander.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Insändare2022-09-27 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det har lyckats för Socialdemokraterna och andra partier att hålla en av de allra viktigaste frågorna, den om svenskt medlemskap i Nato, utanför valdebatten i Sverige. Efter den ryska invasionen av Ukraina i februari 2022 och starka påtryckningar från Nato-lobby och farhågor/antydningar om ryska avsikter att angripa Sverige ändrade Socialdemokraternas ledning snabbt uppfattning i Nato-frågan. 

Opinionsmätningar i Sverige efter ryska invasionen pekade på att opinionen svängt till förmån för Natomedlemskap. För att undvika att få Nato-frågan som en valfråga var det bekvämt för den socialdemokratiska partiledningen att utan nämnvärd intern debatt och grundlig diskussion köra över den kritiska delen av partiet, att byta fot och sedan i maj månad meddela att partiet var redo att söka medlemskap. 

Även Sverigedemokraterna ändrade i god tid före valet uppfattning om svenskt medlemskap i Nato. Det tyder på att deras omsvängning kom för att underlätta ett samarbete med en tänkt borgerlig regering. Både Socialdemokrater och Sverigedemokrater har varit principlösa när det gäller Sveriges självständighet och varit än mer beredda att anpassa sig till en överordnad amerikansk politik. 

Det har inte hörts starka protester från Vänsterpartiet eller Miljöpartiet mot Socialdemokraternas omsvängning i Nato-frågan. Det kan ses som en anpassning för ett framtida samarbete om Socialdemokraterna även efter valet skulle ha utsetts att bilda regering. 

Efter valet den 11 september är vi i en situation då de regeringsbildande partierna på sina program har att verka för svenskt medlemskap i Nato. Samtidigt står Turkiets krav för att inte blockera ett svenskt Nato-medlemskap fast. 

Ett av syftena med överenskommelsen på Nato-toppmötet i Madrid 28 juni mellan Sverige, Finland och Turkiet var att få en smidigare process för utlämnande av personer i Sverige och Finland som Turkiet begär få utlämnade. Enligt nyhetsrapportering i juni 2022 påstår president Erdogan att Sverige har lovat att utlämna 73 personer. Flera gånger ska han ha upprepat antalet 73 personer, inte 33 som först rapporterades: 21 från Sverige och 12 från Finland. 

Vaksamhet krävs på vilka eftergifter en moderatledd regering kan komma att medverka till för att få Turkiet och president Erdogan att släppa sitt veto mot svenskt Nato-medlemskap.