Nyligen har en ny dom kommit om äganderätten till meteoriten som slog ned i Enköpingstrakten för några år sedan (se till exempel UNT 21/3). Hovrätten gör en annan bedömning än tingsrätten och genom det unika i fallet kan det mycket väl tas till högsta domstolen. De olika utfallen beror på olika regelverk och i grunden ligger en avsaknad av ägare.
En övergiven cykel som finns på en äga tillhör inte markägaren eftersom den ägs av någon. En upphittare kan ta cykeln från ägan och lämna den till polisen. Hittas inte ägaren tillfaller cykeln upphittaren. En älg (som inte har en ägare) har markägaren jakträtt på, även om djuret kommit dit utifrån, men ett löv utan känd ägare som blåst in på marken kan markägaren troligen inte göra anspråk på om någon skulle ta det med sig.
Men kanske har ingen av parterna rätt till meteoriten. Sedan mitten på sextiotalet finns ett internationellt avtal "The Outer Space Treaty" vilket Sverige är anslutet till. I artikel ett står det "The exploration and use of outer space, including the Moon and other celestial bodies, shall be carried out for the benefit and in the interests of all countries, irrespective of their degree of economic or scientific development, and shall be the province of all mankind.", och beroende på tolkning av ordet provins kan en slutsats dras att meteoriten tillhör alla.
Nu innebär det kanske inte att du kan kräva att få dina cirka två mikrogram av meteoriten, utan att det är ett gemensamt ägande i varje del. I annat fall skulle jag vilja passa på att paxa den åtta miljarddel av universum som ligger närmast jorden.