Att jag var skeptisk till den ofinansierade automatbana som aktörerna bakom de högtflygande planerna på ett köpcentrum och Vikingapark i Fullerö saluförde 2012 är ingen hemlighet.
Mark- och miljödomstolen lät sig inte heller luras av försöket till ”greenwashing” av ett mycket ohållbart projekt och stoppade det storskaliga köpcentrumet.
En automatbana på en sex meter bred asfaltsträng som dessutom är nedsänkt i marken och omgärdas av stängsel skapar nya barriärer och förfular stadsmiljön. Det är raka motsatsen till den moderna och gräsbeklädda spårväg som planeras för de södra stadsdelarna av Uppsala. Modern spårväg ger möjlighet att ersätta asfalt med ny grönska i stadsrummet.
Den spårväg som invigdes 2020 i Lund har gett staden ett nytt grönt stråk. Tack vare hundratals träd och gräsytor i spåren har sträckan blivit betydligt grönare jämfört med innan då den trafikerades med långa bussar på asfalt. Förutom de estetiska värdena bidrar gräsytorna längs spåret också till att ta upp dagvatten och dämpa buller.
Med spårväg i Uppsala får vi ett 17 km grönt stråk som knyter ihop Centralstationen, city, våra två akademiska sjukhus, båda universiteten och befintliga och kommande stadsdelar i södra Uppsala med den nya järnvägsstationen Uppsala Södra. Bredvid spåren kommer nya cykel- och gångstråk att byggas och precis som i Lund kommer träd och annan växtlighet att planteras.
En modern spårväg rymmer många resenärer och minskar trängseln i city – en spårvagn tar ungefär lika många passagerare som tre stadsbussar. Modern spårväg är miljövänlig och erbjuder ett bekvämt resande. I likhet med Stockholms tunnelbaneutbyggnad går staten in och betalar hälften av spårvägen i Uppsala. En bonus är att bygget av spårvägen kommer att generera många nya arbetstillfällen i en tid då Sverige är mitt inne i en lågkonjunktur.