Nyligen föll domen för en skogsägare i västra Sverige. Där hen nekas rätt till ersättning efter att staten lagt förbud om avverkning med hänvisning till artskyddförordningen. Den direkta förlusten för skogsägaren uppgår till över 1,5 miljoner kr. En del av domstolens motivering handlar om att man anser att markägaren i just det här fallet "inte drabbas så hårt".
När blev 1,5 miljoner en liten summa att gå miste om som jord och skogsägare! Varför ska staten ta vinstkapitalet efter flera års investering.
Detta är följden av en rättsutveckling som nog alla kan vara eniga om inte är värdigt en rättsstat. I Uppland har flera jord och skogsägare som skapat biotoper som gynnar skyddade arter blivit från tagen den biotopen från brukande, utan ersättning. Det är skandal. Vem i framtiden ska investera och skapa dessa biotoper om man som jord och skogsägare blir straffad. I min värld så brukar belöningar fungera bättre än straff.
Syftet med att ändra i grundlagen och regeringsformen 2010 var att stärka egendomsskyddet. Tyvärr blev formuleringen i den uppdaterade lagen alltför svepande. I nuvarande situation tolkar därför myndigheter och domstolar lagtexten som att staten inte behöver betala i de fall den vill ta någons egendom för att bevara miljövärden.
Nu arbetar en grundlagskommitté utifrån direktiv att förändra grundlagen för att stärka skyddet för individens fri- och rättigheter. Den ska åtgärda det som blev fel från 2010 och framåt. Att se till att staten inte kan behandla människor hur som helst, framför allt inte utan att staten gör rätt för sig. Att frågan ligger inom kommitténs uppdrag råder det ingen tvekan om, inte heller att behovet av en ändring är mycket stort.
Men kommer de politiker som sitter där agera och rätta till i frågan? Förstår det allvaret för ägande och brukande rätten för alla de 300 000 tusen privata jord och skogsföretag som bör få rätt förutsättningar för att kunna producera livsmedel och skogsråvara i framtiden.
Dagens ordning får inte fortsätta råda. Staten behöver stoppa möjligheten för myndigheter och domstolar som medvetet töjer på bestämmelser, rundar de överenskomna processer som finns för att skydda natur och ersätta markägare när det sker.
Det är inget annat än ohederligt. När detta händer gång på gång urholkas de svenska medborgarnas förtroende för det allmänna och det föder en känsla av att samhället inte fungerar som det ska. Det är en mycket oroande utveckling som borde få Sveriges regering och riksdag att omedelbart agera.