Politiska ungdomsförbund och media argumenterar inte sällan för en liberal syn på avkriminalisering och legalisering av icke medicinskt cannabisbruk. Medan vårdens professioner oftast har en kritisk inställning till mer tillåtande cannabispolicy samtidigt som ytterligare kunskap efterfrågas.
I en genomgång av vetenskapliga artiklar synar psykiatriprofessor Susanne Bejerot och doktoranden och ST-läkaren Martin Glans (Läkartidningen 2021) effekterna av avkriminalisering och legalisering av cannabisbruket i Europa och Nordamerika.
Risken för psykosutveckling hos cannabisanvändare är trefaldigt förhöjd vid dagligt bruk och nästan fem gånger förhöjd om cannabis med hög halt av tetrahydrocannabiol THC används. Vetenskapligt stöd finns för att cannabisassocierade psykoser i vissa fall övergår i kronisk schizofreni. Cannabis kan ge upphov till försämrade kognitiva funktioner som nedsatt minne, inlärning och beslutsfattande. Svårast drabbade är ungdomar under uppväxt och de som redan i unga år använder cannabis. Folkhälsomyndigheten (2016) varnar för de sociala konsekvenser detta kan få särskilt när det gäller skolgång, anpassning till samhället och yrkeslivet.
Legalisering eller avkriminalisering av cannabis visar att användningen ökat på många håll. THC-halterna drivs upp som säljargument vilket medför större hälsorisker för användaren enlig vad som beskrivits här ovan. De stater som legaliserat eller avkriminaliserat cannabisbruket har fler inläggningar på sjukhus och fler cannabisrelaterade intensivvårdskrävande händelser. Illegala marknader lever kvar, tillgängligheten till cannabis har ökat och med breddat utbud och lägre priser.
Författarnas slutsats blir att Sveriges restriktiva syn har bidragit till en jämförelsevis låg cannabisanvändning i vårt land.
Med ovan kunskap på bordet är det därför svårt att på allvar ta del av UNT-ledaren ”Lämna sandlådenivån i cannabisdebatten” (16 oktober 2022) där skribenten propagerar för lagändringar med målet om ökad acceptans och tillgänglighet av cannabis i samhället. Medicinska och sociala skadeverkningar av drogen nämns över huvud taget inte i ledaren. Seniorprofessor Fred Nyberg skriver i just UNT (2019) att alltför liberal cannabislagstiftning kan kopplas till allvarlig hjärt- och kärlsjukdom.
Forskning och kunskapsinhämtning inkluderande vårdaspekter måste prioriteras innan det är möjligt att omgranska nuvarande svensk cannabislagstiftning. Folkhälsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Regioner förespråkar nya utredningar. Under väntetiden måste dagens restriktiva hållning till bruket av cannabis fortsätta att gälla.