”Ett hörnslutet renässanstorg, kvadratiskt med hundra alnars sida, sextio meter. Ett representativt offentligt rum och en accent i stadens mitt.” Så beskriver Lars Lambert Stora torget i boken ”Uppsala kring 1900".
Konstruktionen med slutna hörn och gator som korsar mitt på sidorna finns bara på två torg i landet, förutom i Uppsala på Rådhustorget i Piteå, som klassats som riksintresse för kulturmiljövården. Företeelsen är således närmast unik!
Kandelabern på Stora torget uppfördes 1860, i samband med att staden fick gasljus. Bilden visar vy från Stora torget mot Kungsängsgatan, taget omkring 1900.
Av naturliga skäl placerades den mitt på torget, och blev då väl synlig från de fyra raka infartsgatorna Svartbäcksgatan, Vaksalagatan, Kungsängsgatan och Drottninggatan som alla möttes vinkelrätt i torgets mitt. Låt kandelabern av inte minst kulturhistoriska skäl stå kvar mitt på torget! Det kan inte vara svårt att arrangera detta.
Förslaget att nu placera kandelabern i ett hörn av torget verkar fullständigt galet och ogenomtänkt enligt min mening. Om kommunen dessutom har som ambition att bli kulturhuvudstad måste Stora torget behandlas på ett korrekt och trovärdigt sätt. Kandelabern måste stå mitt på torget!