För tredje gången på fem veckor ska Rasmus Paludan demonstrera i Uppsala. Även denna gång tar han med megafon, tändare och böcker. Om han fortsätter i samma takt kan vi räkna med ytterligare nio besök före valet i september.
Vi, som företrädare för olika trossamfund i Uppsala och Uppsala kommun, förstår att Paludans aktioner upplevs som påfrestande av många, eftersom aktionerna riktar sig mot något som många håller för heligt.
Exakt vad en människa håller för heligt varierar. Det kan vara sådana traditioner som många i Uppsala sätter stort värde på. Till exempel att få fira barnens skolavslutningar eller att fira Midsommarafton eller att lyssna till Allmänna sången uppe vid Gunillaklockan på kvällen sista april.
Vårt lands demokratiska principer ger rätt till varje person att ansöka om att få arrangera allmänna sammankomster precis samtidigt som vi hade tänkt fira det som är viktigt för oss. I stället för glädje skulle vi kanske behöva konfronteras med påstridiga folksamlingar, skanderande talkörer, plakat, megafoner och ett stort antal poliser med uppgift att säkerställa ordningen.
Vi skulle förmodligen bli provocerade och kanske också ledsna av att inte få vara i fred med att fira det som är heligt för oss.
Rasmus Paludan uppger att han vill demonstrera mot att polisen inte längre har någon makt i Uppsala. Det tyder på att han hoppas på bråk mer än något annat. Många uppsalabor blir provocerade av honom, men lagstiftningen måste respekteras. Vi vill understryka att våld och aggressioner inte är en framkomlig väg för att få personer som Paludan att sluta provocera.
Vi vill nu uppmana alla människor i Uppsala att inte lägga en minut av sin tid på Paludan, varken nu eller framöver. Gå inte nära hans sammankomster. Dela inte uppgifter om hans förehavanden i sociala medier.