Sjöbodarna i Öregrund dräneras på sina kulturella värden. Nu knaprar man mer och mer på de allmänna ytorna mot vattnet i hamnen. Redan 2010 skrev UNT om att krogarna brer ut sig och att kommunen verkar ha tappat kontrollen.
Tekniska nämndens ordförande sa då att ingen laglöshet ska råda och att det är viktigt att stävja detta eftersom det är kommunens mark, vilken är viktig för allmänheten.
Nu låter det lite annorlunda. Kommunen vill minska den ekonomiska effekten av coronan för krogägarna och vara frikostig med nya ytor. Märkligt, när 2020 inte alls var ett dåligt år och av 10 krogar är det ett fåtal som betalar skatt i kommunen.
Upplandsmuseet och Länsstyrelsen har framfört synpunkter i remissyttranden och varit väldigt tydliga i den nya detaljplanen, när det gäller såväl alla q-märkta sjöbodar som hela miljön med alla verandor med mera runt hamnen.
Sjöbodarna bäddas in med väggar, tak, trappor, skorstenar och markiser med mera och krogarna har kunnat runda byggloven genom smarta lösningar med rörliga glasväggar, öppningsbara tak och märkliga avtal. På byggnadsnämnden står man maktlös såvida det inte gäller lov för byggnation över vatten. Mycket är väldigt diffust vad gäller ytor, bygglov, tillfälliga sådana, polistillstånd med mera.
Självklart ska vi ha krogar och ett aktivt nöjesliv, men att vara krögare i denna speciella kulturhistoriska miljö ställer stora krav på efterlevnad.
Att ha rättigheter betyder också att man har skyldigheter. Då får man inte göra vad man vill med sin q-märkta sjöbod trots att man själv äger den. Det handlar om allt från att riva ytterpanel, ta upp nya dörrar, sätta upp skorstenar eller bygga jättelika tak som dränker upplevelsen av den gamla sjöstadens bodar. De kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna får inte bli en lekstuga för några månaders verksamhet och kvar blir alla dessa spökverandor fyllda med skräp och bråte under årets andra 9 månader.
I andra sommarstäder som t.ex. Visby och Sotenäs ska allt plockas ner och flyttas bort efter säsongen. Varför denna undfallenhet i Öregrund? Många blir frågorna och diffusa är svaren. Nu önskar man verkligen att det fanns en stadsarkitekt! Om inte annat borde detta vara en viktig fråga för kulturnämnden.
Gemensamt måste nu alla medverka för att bevara den gamla sjöstadens innehåll och karaktär genom ett mycket tydligt regelverk för vad som ska gälla i det offentliga rummet där alla ska kunna trivas.