Fler än 10 000 svenskar bär på motståndskraftiga bakterier, och i södra Asien dör ett barn varannan minut. Enligt forskning kan motståndskraften bli världens vanligaste dödsorsak, motsvarande sammanlagda dödsfall i cancer, kolera, diabetes, mässling, stelkramp, diarréer och trafikolyckor. Oerhört lidande, föräldralösa barn och barnadödlighet.
Vi måste agera, och här är våra åtgärder:
1. Vår vardag. Vi måste undvika kött från antibiotikamissbrukande länder och använda mindre antibiotika. Avlopp måste renas, och vi bör stötta organisationer som bidrar till gemensamma mål.
2. Säker vård. Fler måste få vård hemma eller enkelrum. Såväl överläkare som städpersonal ska ha kunskap i vårdhygien. Överbeläggningar och utlokaliseringar får vare sig accepteras under influensatid eller semester.
3. Nya antibiotika. De är ren förlust för företag: en kur ska ju vara kort och ges sällan. Innovationsfonder måste därför delfinansiera studier och kliniska prövningar.
4. Kunskap om människor och ekosystem. Forskningsanslagen behöver öka och duktiga forskare måste få mer forskningstid.
5. Globalt arbete. Miljökrav vid läkemedelsimport motverkar tillverkning med massiva utsläpp. Djurhållningen måste förbättras globalt.
Vi måste förändra världen. Bara så kan infektioner botas, tidigt födda barn räddas, transplantationer säkras och cancerpatienter få trygg vård.