För tre veckor sedan misshandlades den 22-åriga iransk-kurdiska kvinnan Jina (Mahsa) Amini brutalt av Irans moralpolis. Efter tre dagar i koma dog hon. Hennes brott: Hon hade inte täckt sitt hår tillräckligt, enligt de som misshandlade henne.
Den iranska moralpolisen har länge utsatt kvinnor och flickor för godtyckliga gripanden, tortyr och frihetsberövanden på grund av det tvång att bära slöja som finns. Men Jina Aminis död fick snabb spridning via internet vilket ledde till de landomfattande protester vi nu ser i Iran.
Till grund för protesterna finns även regimens korruption, bristen på demokrati och de styrandes eliternas liv långt från vanliga människor – liksom långvarig förtvivlan och ilska över arbetslöshet, fattigdom och landets paria-stämpel i omvärlden.
Nu har dessa protester i tre veckor besvarats med dödligt våld från landets säkerhetsstyrkor, som har avfyrat hagelammunition mot demonstranter på nära håll, använt tårgas och vattenkanoner och svårt misshandlat människorna med sina batonger och fört bort studenter med svarta tygpåsar över deras huvuden.
Över 150 personer har dödats, män, kvinnor och barn. Hundratals andra har blivit allvarligt skadade, varav flera blivit blinda. De flesta skadade kan inte söka vård på sjukhus av rädsla för att gripas av säkerhetsstyrkorna eller underrättelsetjänsten. Samtidigt har regimen stängt tillgången till internet för att försvåra för demonstranterna och för att dölja sina brott.
Amnesty har granskat bilder och filmer som visar avlidna offer med fruktansvärda skador i huvudet, bröstet och magen. Enligt ögonvittnesrapporter är det revolutionsgardet, regimens paramilitära styrkor och civilklädda poliser som står för dödskjutningarna. Revolutionsgardet har skjutit urskillningslöst med skarp ammunition på bara några meters håll. Amnesty har hittills bekräftat dödsfall i elva av landets 31 provinser. Och våldet fortsätter.
Nu måste det internationella samfundet agera snabbt och med kraft – men även vi behöver göra det. Ett bra sätt är att på Amnestys hemsida skriva under det brev som finns där, med krav på Sveriges utrikesminister att agera internationellt. Då är du med och stödjer Amnestys arbete för att dokumentera övergreppen mot de modiga kvinnor och män som vågar stå upp mot den iranska regimens brutala övergrepp. Många av de som protesterar är studenter vid landets universitet, som har fått nog och nu öppet vågar visa sin vrede.