Klimatfrågan tas på allvar, flygandet minskar

En kraftig ökning av flygandet har äntligen vänts till en minskning, skriver Boel Vallgårda

En kraftig ökning av flygandet har äntligen vänts till en minskning, skriver Boel Vallgårda

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Insändare2020-01-16 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Allt fler svenskar tar klimatfrågan på allvar. En kraftig ökning av flygandet har äntligen vänts till en minskning. Sedan 1990 har svenskarna fördubblat sitt flygande till utlandet, från i snitt en resa vart annat år till en resa varje år. Men 2019 vände trenden. De stora flygplatserna hade tillsammans två procent färre utrikesresenärer 2019 jämfört med 2018. Sannolikt är det betydligt mer än två procent av de svenska resenärerna som tänkt om. Om ökningstakten från de senaste åren hållit i sig hade flyget istället ökat sju procent. 

Bakom nettominskningen finns både trender som ökar flygandet och trender som minskar det. Exempelvis finns en växande skara välbeställda pensionärer som flyger av hjärtats lust samtidigt som det finns en växande skara far- och morföräldrar som nu hejdar sig med tanke på sina barnbarns framtid. Siffrorna rymmer även alla utlandsturister som passerar svenska flygplatser, sannolikt en växande andel av flygresenärerna. Utomeuropéernas hotellnätter i Sverige har ökat med 15 procent årligen den senaste femårsperioden. Och flygandet i övriga EU och övriga världen fortsätter att öka. 

Vad som händer i Sverige är en god början. Men för att halvera utsläppen globalt under detta årtionde, behöver flygandet minska betydligt mer och i betydligt fler länder. Och givetvis behöver mycket annat ske.

Låt oss vara stolta och än kraftfullare ta på oss ledarskapströjan när det gäller att visa att det går att avstå från onödiga flygresor, för klimatets skull.