Svaret visar på att regeringen inte litar på strålskyddsmyndigheten varken i Sverige eller Finland, som efter mer än 25 års forskning och analys konstaterar att ett KBS-3 förvar uppfyller ställda säkerhetskrav. Regeringen lyssnar hellre på ovetenskaplig ”forskning” och argumentering från miljörörelsen.
Påståenden om extrem kopparkorrosion som KTH-forskaren Gunnar Hultkvist framfört har inte kunnat påvisats vid upprepade försök att återupprepa hans resultatet varken i Ångströms laboratoriet i Uppsala eller av andra forskare som försökt. Trots det har miljörörelsen lyckats bygga hela sin argumentering på denna overifierade uppgift om kopparkorrosion, med hjälp av en okritisk mediabevakning. Strålskyddsmyndigheten har svarat att korrosion i superrent vatten som experimentet bygger på inte är aktuell i förvaret, om den effekten finns så finns inte förutsättningarna i den reducerande kemiska miljön i slutförvaret. Nästa lögn som man lyckats sprida är att det finns extrem risk för spridning av radioaktivitet, i motsats till vad Strålskyddsmyndigheten skriver i sitt utlåtande:
”Kärnbränslet som innehåller majoriteten av radioaktiviteten har extremt låg löslighet i vatten och de ingående ämnena har begränsad rörlighet i geologiska miljöer. Den huvudsakliga faktorn för upplösning av använt kärnbränsle utgörs av redoxförhållandet, det vill säga tillgången på syre. Reducerande förhållanden är allmänt rådande i svensk berggrund. Grundvatten på större djup saknar därför förmågan att lösa upp och väsentligt lösa upp och sprida uran, även om vatten kommer i direkt kontakt med bränslet.” Jag har även noterat att de summerade riskbidragen från analyserade scenarier med de mest pessimistiska antagandena har stor marginal till riskkriteriets utsläppsgräns. Gränsen är lägre än vad strålningen i vår egen kropp avger från kalium.
Kärnavfallsrådet som förut var en kompetent vetenskaplig granskningsgrupp har nu med en ny sammansättning blivit en pseudovetenskaplig förespråkare och ett eko av miljörörelsens ovetenskapliga argument.
Om regeringens medlemmar inte litar på myndigheternas kompetens så bör man snarast avbryta samarbetet och skapa en ny myndighet, som motsvarar ledamöternas kompetens och förväntningar på trovärdighet.