Det handlar om förvaltningsjakt! Det vilt som fälls skall tas till vara. Det är en hederssak!
Götebys påståenden om vargjägares obenägenhet att figurera med namn i UNT den 9 januari är inte bara en felaktig schablonisering. Vissa avstår förvisso av välgrundade orsaker. Jag hoppas att Göteby bara är oinformerad om verkligheten och inte sällat sig den lilla, men aggressiva, grupp av självackrediterade moraldomare som känslostyrda tillskriver sig rätten att förtala och provocera lagliga rovdjursjägare. En verklighet som tyvärr många rovdjursjägare fått känna följderna av i form provokationer under jakt, sabotage av fordon och jakttorn. I ytterlighetsfall även riktade mot familjemedlemmar och hembesök.
Vad troféer i form av skinn med mera från fällda rovdjur anbelangar är det för oss som jagar en självklarhet att ta till vara det vilt vi skjuter vare sig det gäller ätbart vilt, hudar, skinn eller troféer i form av horn, betar eller kranier.
Vid den av vissa så upphöjda och enda accepterade ”skyddsjakten” hamnar inte sällan det fällda djuret istället i en förbränningsugn.