Under mars månad har svenska myndigheter beviljat en nöjes- och troféjakt med tillstånd att döda 143 lodjur, trots att dessa lodjur är strikt fridlysta och rödlistade. Denna licensjakt strider mot gällande art- och habitatdirektivs artikel 12 och 16. Jakten sker dessutom under lodjurens parningsperiod som även det strider mot direktivet. Hur är det möjligt att detta får ske? Detta vidriga övertramp är liktydigt med sanktionerad jaktanarki.
I år har 9745 jägare anmält sitt intresse att få deltaga i lodjursjakten. Av dessa är nästan 400 utländska jägare. Detta stora intresse tyder på ett stort intresse för nöjes- och trofejakt. Jägarkåren brukar pliktskyldigt förneka detta med diverse flummiga motargument.
Som en vän av ordning funderar jag på om det är ett friskt beteende att på detta vis samla på likdelar i form av pälsar, kranier med mera.
Att skjuta djur för att äta dess kött är begripligt. Detta är troligtvis inte syftet med lodjursjakten. Jag har inte hört talas om någon som glufsar i sig lodjurskött men jag kanske har fel med tanke på alla som spar på likdelar från dessa fridfulla djur.