Är demokrati och omröstning om framtida beslut bara en sorts olja på vattnet för att hålla invånarna på mattan? Jag trodde att vi i sommar skulle rösta om vi vill ha spårvagn. Men redan nu prospekteras och skövlas träd för att ge plats för en spårvagn som det inte beslutats om. Vet inte någon i min vänkrets som är positiv till detta vansinne.
”Nu blir det spårvagn i Uppsala” skriver Pelling i UNT. Hur gick det till? Är det någon gång som jag/vi alla i Uppsala ska bli trädkramare är det nu. Almarna i Stockholm kunde räddas och tunnelbanestationen fick flyttas.
Det finns hopp. Kanske.