Svar på Anette Gustawsons insändare "Hylla inte våldsbejakande djurrättsaktivister" från Jan Emanuel Johansson.
1) Gustawson skriver att jag hyllar människor som ringer till bönders barn på nätterna och hotar dem.
Svar: Det är inte sant. Jag hyllar de hjältar som avslöjar djurplågeri. Bara den senaste tiden via Uppdrag granskning och flertalet andra medier där de mest vidriga djurplågeri framkommit på ”Arla Gårdar”. Ett annat exempel är veterinären Lina Gustavsson som arbetade fyra månader på ett av Sveriges största slakterier. Utdrag från hennes dagbok som ges ut av Natur och bild har publicerats i flera tidningar. De mest mardrömslika scener beskriv när grisar blir slagna och så stressade så de nästan dör. Alla dessa avslöjanden har gjorts tack vare aktiva djurvänner, det många väljer att kalla djurrättsaktivister. Människor som vägrar vara tysta när djur far illa. Jag har funnits inom djurrättsrörelsen i 30 år. Jag gick med i Djurens rätt (Då Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök) när jag var 10 år. Det som går som en röd tråd genom rörelsen är kärleken för de svaga. De som står i beroende. Barn och djur. Om någon hotat skadat ett barn, så är det en avskyvärd kriminell individ som skall gripas och straffas.
2) Gustawson vänder sig mot att jag tycker att det ska vara hårda kontroller av djurbönder.
Svar: Det stämmer att jag vill ha hårda kontroller för djurens skull. Om vi börjar med att se hur de bästa, de av LRF prisade mjölkbönderna, har klarat de mediokra kontroller som redan är: Tidningen Syre har avslöjat att nästan hälften av de bönder som 2018 fått LRF:s guldmedaljer för ”prickfri” mjölk bröt mot djurskyddslagstiftningen vid Länsstyrelsens kontroll. Jag har inget bevis för att de som inte har fått pris av LRF skulle vara sämre än de prisbelönta, men det skulle kunna vara så. Djur är hjälplösa. De har ingen som för deras talan. De är inlåsta och ofta bundna i små utrymmen av dem som tjänar på att ha det så. De är helt beroende av de individer som har sin försörjning av dem. Ett försörjningsintresse som inte alltid harmoniserar med vad som är bäst för djuren. Därför anser jag att hårda kontroller är på sin plats. De som behandlar sina djur bra har inget att vara rädd för, så vad är problemet?
3) Gustawson skriver att jag inte kan tycka det är ”Hemskt” att ha inrott i mitt hem samtidigt som jag hyllar personer som avslöjar djurplågeri genom att olovligen filma djurplågeriet i annans ladugård.
Svar: Jag tycker Gustawson har fel. Jag tycker det är skillnad att göra inbrott i en persons hem och gå in i en ladugård för att avslöja djurplågeri. Jag tycker att de personer som står bakom de avslöjanden om vidrigt djurplågeri som framkommit via Uppdrag granskning och flertalet andra avslöjanden är hjältar. Av den enkla anledningen att om de inte gjort som de gjort så hade djurplågeriet inte avslöjats och därmed hade det fortsatt.
Jag kommer fortsätta att engagera mig mot djurplågeri. Jag kommer också, om det händer igen att någon ger sig på mitt hem, jaga gärningsmännen tills jag får tag på dem. Jag finner ingen motsättning där emellan.