Svar till insändare av Björn Bylund 23/3 och av Britt Eriksson 23/3
Uppsala kommun har inte bara en av Sveriges största städer i den del som växer mest i hela landet. Uppsala är också Sveriges största landsbygdskommun, vilket betyder att vi är den kommun i Sverige där flest människor bor på landsbygden.
Det kräver lite extra av Uppsala Vatten och vår verksamhet. Vår budget ska både rymma investeringar för en befolkning som årligen växer med ungefär 4 000 personer och även ha resurser för det underhållsarbete som krävs för alla vattenverk, reningsverk och det ledningsnät som löper 180 mil under marken runtom i vår kommun.
Stora delar av våra anläggningar byggdes ut under 1960- och 1970-talet och behovet av reinvesteringar ökar nu för att den som bor i en fastighet även i framtiden ska kunna få dricksvatten i kranen och möjlighet att spola toaletten.
Ett ökat investeringsbehov är ingenting som är unikt för Uppsala, så ser det ut runt om i Sverige. Svenskt Vatten har beräknat att investeringarna i VA-sektorn behöver öka från 16 till 23 miljarder per år. Det beror till stor del på åldrande anläggningar men även på att befolkningen ökar, liksom samhällets krav på bland annat förbättrad avloppsrening och en fortsatt robust leverans av dricksvatten, och på effekter av klimatförändringar.
Sedan har inte Uppsala Vatten möjligheten att ha medel avsatta för kommande underhåll. För att varken gå med vinst eller förlust behöver Uppsala Vatten i enlighet med VA-lagstiftningen löpande anpassa avgifterna för att finansiera kostnaderna.
För att rusta vår verksamhet på bästa möjliga sätt gjorde vi 2020 om strukturen för VA-taxan. Det gav i sig ingen ökad intäkt, utan omfördelade bara avgifterna så att de fasta kostnaderna i högre grad fördelas utifrån nytta. Vi har valt att ta ut fasta avgifter i linje med Svenskt Vattens basförslag, där de fasta avgifterna för en fastighet ökar med antalet bostadsenheter. En lägre vattenförbrukning ger fortfarande lägre avgifter och har en positiv effekt på samhällets resursanvändning.