Inte så enkelt att lägga samman församlingar

Risken för sämre hälsa bland de anställda måste beaktas när församlingar slås ihop, skriver Ann-Sophie Hansson och Per Hansson

Uppsala stift bör ta hänsyn till tidigare erfarenheter av sammanläggningar, skriver Ann-Sophie Hansson och Per Hansson.

Uppsala stift bör ta hänsyn till tidigare erfarenheter av sammanläggningar, skriver Ann-Sophie Hansson och Per Hansson.

Foto: Pelle Johansson/Arkiv

Insändare2020-12-15 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I UNT diskuteras sammanläggningar av församlingar i Enköpingsområdet. Dessa motiveras bland annat av ekonomiska skäl och ökad effektivitet.

Fusioner leder ofta till en hög grad av stress hos de anställda, lägre grad av arbetstillfredsställelse och minskat engagemang. En fusion av flera små enheter inom kyrkan till en större, kan betyda många förändringar för de anställa som till exempel

• ny organisatorisk struktur

• ny social tillhörighet

• nya kollegor

• ny chef

På uppdrag av Kyrkans Akademikerförbund gjorde vi  2018 en undersökning bland KyrkA:s medlemmar av hur sammanläggningar påverkar kyrkans anställda (Sammanläggningar av församlingar i Svenska kyrkan: Påverkan på arbetsmiljö och hälsa  urn:nbn:se:uu:diva-362364).

Trots att en stor majoritet av de tillfrågade angav att de kände arbetsglädje, så angav ungefär hälften, som väntat, att arbetsmängden hade ökat och lika många hade allvarligt funderat på att sluta på sin arbetsplats.

Sammanläggningarna upplevdes som turbulenta, särskilt där man gjorde flera organisatoriska förändringar samtidigt och utan förankring och dialog (s.k. ”hårda” sammanläggningar). Där man strävade efter kontinuitet i organisation och arbete och att behålla församlingarnas identitet (s.k. ”mjuk” sammanläggning) upplevdes inte lika stor turbulens. Efter några år då  sammanläggningarna i stort hade satt sig fanns några positiva upplevelser som till exempel gemensamma bokningssystem, kyrkobokföring och övergripande verksamhet som diakoni och konfirmandarbete. Som negativa konsekvenser angavs växande administration, dålig arbetsmiljö och problematisk relation mellan kyrkoherde, församlingsherde samt kyrkoråd.

När nya sammanläggningar föreslås tror vi att det är viktigt att man beaktar det vi faktiskt vet om sammanläggningarnas påverkan på medarbetare och organisation. Risken för sämre hälsa bland de anställda måste beaktas och tron på en välfungerande organisation från början bör tonas ner. Man måste räkna med ett antal år med problem. Även risken för en växande administration (i stället för minskad) på bekostnad av församlingsverksamheten måste tas med i bilden när beslut skall fattas. 

Vi menar att vid sammanläggningar bör i första hand ”mjuka” sammanläggningar eftersträvas för att minimera negativa effekter. Vidare bör frågor om arbetstakt, delaktighet, måltydlighet och ledarskap särskilt uppmärksammas. Vi hoppas att stiften gör just detta och inte bara ritar nya kartor!