Jag har åter varit och besökt min huvudman. Klockan 11 på förmiddagen fick han hjälp med att komma upp och få morgonfika. Brickan från gårdagens kvällsmat stod kvar.
LÄS MER: "Åldring fick vänta på personalmöte"
LÄS MER: "Vi vill följa upp och förbättra"
För ett år sedan flyttade min huvudman in på äldreboendet. Han var då multihandikappad och kände inte igen mig. För att få hans tillvaro så dräglig som möjligt pratade jag med hans personal om att de när som helst kunde kontakta mig, via mejl eller telefon om de kom på något som skulle kunna vara till glädje/nytta för honom och som jag kunde hjälpa till med att ordna.
Jag har pratat med sjuksköterskan, hans kontaktpersoner, hittills fyra stycken, om samma sak. Ingen har någonsin hört av sig till mig från boendet.
Jag kontaktade därefter chefen på boendet i samma ärende. Ingen respons. Därefter har jag också varit i kontakt med biståndshandläggaren för att få veta vart jag kunde vända mig och slutligen skickade jag också in en anmälan till kommunens ”klagomur”. Ingenting av detta har givit något som helst resultat.
Om jag hade en mig närstående som förvarades på detta sätt skulle jag skämmas. Det gör jag i någon mån nu också men jag förstår att jag kommit till vägs ände.