Vad har vi för plan för vår ännu beboeliga planet?
För någon månad sedan såg jag ”Jakten på Mars hemligheter” på Vetenskapens Värld. Det var fascinerande och en imponerande bedrift att landa en robot på Mars för att ta prover där. Har det funnits vatten och därmed gjort det möjligt för liv på Mars?
Under julhelgen skickades det mest avancerade rymdteleskopet någonsin upp för att ta reda på hur det hela började. Frågan är om delar av denna teknikutveckling och ny kunskap kan användas för att rädda vår planet. Det har nämnts att det kan finnas stora mineralfyndigheter som kan vara till nytta när vi tömt våra egna på Jorden.
Att bosätta sig på Mars är under överskådlig tid inte realistiskt förutom ett fåtal personer då syrgas måste produceras. På senare tid har det även kommit idéer om att placera ett kärnkraftverk på månen som skulle förse marsfarare med energi. Ett första steg har tagits då miljardärer skickats upp i rymden.
Samtidigt med dessa olika aktiviteter pågår en klimat- och biodiversitetskris på vår egen planet och som i slutänden kan hota vår egen existens. Redan under 1970-talet började de allt högre utsläppen av koldioxid och andra växthusgasers effekt på klimatet diskuteras vid universiteten. Klimatforskningen gav 2021 Nobelpris i fysik. En av pristagarna, Dr. Klaus Hasselman, har visat att utsläppen av koldioxid har orsakat klimatförändringarna. Hasselman hoppas på den yngre generationen för att det ska bli förändringar. Men även vi vuxna måste bidra.
Det har funnits tid att börja en omställning och utveckla ny teknik, men det har inte varit prioriterat, resurser har lagts på annat, och överexploateringen av planeteten har pågått med fåtal restriktioner. Vänta och se har fått gälla trots att allt pekat på människans inverkan på klimatet.
Klimatforskaren Dr. Peter Kalmus (NASA) tar upp denna högst problematiska inställning ”vänta och se” (”sit tight and assess”) i en nyligen publicerad artikel i The Guardian (”I'm a climate scientist. (The movie) Don’t Look Up captures the madness I see every day”; December 29, 2021).
Tropiska och tempererade urskogar och våra hav är centrala för vår fortsatta överlevnad. Ett fåtal beslutfattande dåligt insatta personer kan inte bestämma över framtiden av dessa miljöer. I en SvD-artikel (Anna Ehn, 2018-12-10, från boken ”Korta svar få stora frågor”) ställer sig fysikern Dr. Stephen Hawking frågande till att ”vi agerar med ett vårdslöst ointresse inför vår framtid på Jorden”. Hawking satte sitt hopp till fusionsenergin som inte ger något farligt avfall. Vi har solen men fusionsreaktorer behöver utvecklas.
Vad pågår inom detta område? Det behövs tillskjutas resurser för att vi ska kunna bevara den planet som vi och andra organismer under miljontals år blivit anpassade till och den enda planet som vi vet har liv.