Varför publicerar UNT namn på misstänkta i vissa fall (t ex den bombmisstänkte politikern) men inte i andra fall (t ex den våldtänktsmisstänkte politikern)? Det måste väl finnas någon form av pressetik som gäller även för UNT?
Roger Larsson, Uppsala
Svar
Varje fall prövas för sig
UNT följer de medieetiska reglerna för press, radio och tv. Det är förvisso inga lagregler, men anvisningar som ligger till grund för bedömningar rörande publicistiska beslut. I reglerna manas bland annat till nogsamt övervägande när det gäller konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. ”Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges.” Här blir alltså bedömningen av det så kallade allmänintresset centralt.
När det gäller brott som misstänks vara begångna av exempelvis folkvalda politiker så anser jag att allmänintresset är högre än när det gäller medborgare i största allmänhet. Detta utifrån att de åtnjuter ett särskilt förtroende och är satta att förvalta våra gemensamma tillgångar. Man kan utkräva ett större ansvar och de har själva sökt sig till en offentlig position där de kan förvänta sig journalistisk granskning. I det läget kan en namnpublicering komma ifråga redan på misstankestadiet och före dom, om brottet är tillräckligt grovt.
Före publicering måste dock grad av makt och offentlig ställning bedömas. I de fall som refereras här skiljer det, vilket avgjorde att den ena namngavs och den andra inte. Den ena personen är ordinarie ledamot i kommunfullmäktige, den andra är en relativt okänd person som förvisso hade en ställning i sitt parti men som inte satt på några betydande poster i det allmännas tjänst. Han har också lämnat alla sina uppdrag.
Även andra faktorer kan vägas in i publiceringsbesluten, till exempel om det skulle finnas minderåriga familjemedlemmar som också drabbas och som har samma ovanliga efternamn. Varje fall är unikt, och prövas från tillfälle till tillfälle.
Kalle Sandhammar, ansvarig utgivare UNT