I och för sig torde inte den internationella juryn som slutgiltigt utser kulturhuvudstad fästa så stor vikt vid biblioteken, folkbibliotek är en nordisk företeelse och resten av Europa har förvisso bibliotek, men inte alltid skattefinansierade. Men, även om inte juryn bryr sig, så kan jag anta att väljarna gör det. Uppsalaborna, de som använder biblioteken, dvs den demokratiska grunden i samhället.
Visst, man måste kunna förändra även inom biblioteksvärlden. Själv är jag tämligen nyinflyttad och känner därför inte till i vad mån det finns kombinerade folk- och skolbibliotek, det fungerar utmärkt även i relativt stora Umeå, som jag har erfarenhet från. Inte minst utnyttjas lokalerna bättre vilket håller kostnaderna nere.
Som nyinflyttad i Sala Backe noterade jag en stor skylt "Bibliotek" vid Brantings torg. Heja, tänkte jag, det blir mitt förstahandsval. Men när jag skulle kolla på hemsidan om öppettider fanns en text om början av 2022 (tror jag det var). Nu är det 2023 och ännu syns inga tecken på inflytt. Så jag har tänkt mig att man skulle ha just ett kombinerat skol- och folkbibliotek i den snart färdigställda Brantingsskolan? Men jag kanske är naiv.
Min förhoppning ställs alltså till budgetberedningen: se till att Kulturnämnden får ett tillskott som räddar biblioteken. Allt annat vore skamligt, i en stad som inte bara vill bli utsedd till kulturhuvudstad, utan som också är och vill vara ett centrum för bildning och kunskap.
Hoppas ett budgettillskott räddar biblioteken
Uppsala kandiderar till titeln Europas Kulturhuvudstad - samtidigt räcker inte pengarna för att vidmakthålla biblioteken, skriver Anna-Karin Östling Sjöstrand.
Om Uppsala vill vara ett centrum för bildning och kunskap bör man värna biblioteken, menar skribenten.
Foto: Elvira Jansson Pihl
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.