Idag finns det en rörelse som vill låta människor från tidigare generationer löpa gatlopp genom historien. Runt om i världen välter man statyer, man reviderar historieböcker och omskriver saker så att det skall se ut som om världen för flera hundra år sedan hade exakt samma ideal som identitetsrörelsen (woke) har idag. För dagens mellanstadieelever går det inte att läsa en historiebok utan att det finns flera kapitel med särskilt fokus på viktiga kvinnor, transpersoner eller personer från någon minoritet som uträttat något storslaget. Trots att det som står om dessa personer är rena spekulationer 200 år senare. Och ve den som ifrågasätter detta!
Dagens normer är för dagens människor det enda som är rätt – precis som gårdagens normer var det enda som gällde för gårdagens människor. Frågan är om vi alls har lärt oss någonting? Detta är i stort ett citat från David Eberhard´s bok "I trygghetsnarkomanernas land".
Det är så lätt att vara efterklok och att döma folk retroaktivt. Men problemet är att idag så uppfattas en historisk sanning som en åsikt, det vill säga som något som man kan ha olika meningar om! Så är det inte. En sanning är en sanning oavsett när den fastslås!
Förslagen rör numera alla områden av samhället som skall anpassas till woke-uppfattningen.
Idag vill man ha kvotering efter hudfärg, könsidentitet och sexuella premisser. Man undrar vem som skall upprätthålla register över sådant? Är det ens lagligt? Till och med i dagens amerikanska börsstyrelse Nasdaq talas det om att införa dessa regler för börsnoterade företag.
Hur ställer sig de svenska AP-fonderna till detta? Hur ställer sig politikerna till att man idag accepterar att vissa universitet redan har studenternas litteraturlistor kvoterade efter kön på författarna, (men ännu inte efter skribenternas sexuella läggning eller religiösa tillhörighet?).
Allt detta gör mig rädd!
Det hotar demokratin, meritokratin, marknadsekonomin och det sekulariserade samhället.
Du borde dömas efter hur du är – efter dina meriter – och inte efter hur du ser ut.