Tog med stor glädje, varav en hel del skadeglädje, emot beskedet att Uppsalas dragkamp om Europas kulturhuvudstad 2029 mot Kiruna sprack.
Man kan fråga sig om Uppsala med närmaste omgivning överhuvudtaget kan konkurrera som ett levande och starkt fäste för en mångsidig kultur, så länge som en smal lokal elitistisk kärna dikterar vad som är "rätt kultur" och har en näst intill oinskränkt makt över det offentliga rummet. Man kan fråga sig om Uppsala med närmaste omgivning överhuvudtaget kan konkurrera som ett levande och starkt fäste för en mångsidig kultur så länge som en lokal kulturelit med tillhörande ja-sägande svans använder kulturen som ett verktyg för att kunna känna sig lite bättre, lite mer bildad, lite mer öppen och vidsynt, lite mer upplyst. Alltså lite BÄTTRE, än "dom andra", representerade av "huvudkrymparna", ”den yttersta högern” som vill censurera verk, "förbudsivrarna", "de provinsiella" och andra lägre stående människor.
Kanske Kiruna trots allt hade en ganska lätt uppgift om de gick in för att skapa en bredare enighet bakom ansökningen.
Lycka till Kiruna, ni får nog större glädje av att vara kulturhuvudstad än vad Uppsala hade haft!